Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Tyrannfogeltättingar (Exaspideæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEXTEVIFOGLAR.
177
"boet lägger honan sina 4 till G ägg, och medan hon rufvar, visar sig hannen full af
mod och ifver. I den älskade makans närhet sitter han på en qvist och tyckes icke
hysa någon annan tanke än att skydda och försvara henne för hvarje fara. Falkar
våga knappt närma sig fogelus bo, och katten håller sig så mycket som möjligt
derifrån; skulle han verkligen komma, störtar sig den lilla tättingen lika modigt som den
största öm med så snabba och kraftiga rörelser mot honom och så häftiga angrepp
från alla sidor, att kisse helt bedöfvad och flat smyger sig hem igen. - Öfver
klöfver-fälten ser man kungsfogeln ofta sväfva och plötsligt störta sig ned bland blommorna
för att åter höja sig och bortsnappa en uppskrämd insekt. Med det fångade bytet
återvänder han till någon plats, der han kan speja efter mera rof och der han dödar
och uppäter det han fått. Ofta flyger han äfven fram och åter öfver stora strömmar
och sjöar och förföljer insekter såsom svalorna. - Han lemnar de mellersta staterna
tidigare än andra sommargäster och fortsätter äfven under nätterna sin resa: mot
den första oktober finnes ingen enda kungsfogel längre i Förenta staterna. Han är
till största nytta för menniskan och förtjenar till fullo hennes skydd. Den mängd
ägg han skyddar mot den plundrande kråkan, det antal kycklingar, som genom hans
försorg äro säkra för falkens röfvarklor, den massa insekter lian tillintetgör, uppväga
rikligt de få bär och fikon han förstör. Hans kött är fint och välsmakande; många
af de så nyttiga foglarne dödas, ej emedan de äta bina, utan emedan louisianareii
så gerna äter »biätaren».
v ^
I södra Amerika lefver ett slägte af tyrannfoglar, Bentevifoglarne
(Sauroplta-gus), som kännetecknas af sin med hufvudet lika långa näbb, hvilken är mera hög än
bred, nästan kägelformig, afrundad på ryggen, i spetsen försedd med en kraftig hake
och dessutom med en fin men skarp inskärning. - Den mest kända arten är
Bente vi n (Sauropliagus sulphuratus, fig. 74, b), så kallad af sitt skrik. Hans längd är
2() cm., hvaraf stjerten upptager 8 cm. Fjädrarna äro på kroppens öfra sida
grönaktigt oljebruna, midt på hjessan något tofslikt uppstående och liksom på undersidan
svafvelgula. Panna, Ögonbryn, strupe och framhals äro hvita. - Bentevin bebor
norra Brasilien, Guyana och Trinidad och anträffas nästan öfver allt talrikt, särdeles
på orter der öppna betesmarker omvexla med buskverk. Hans oafbrutna skrik, som
hannen och honan Jåta hora i kapp med hvar andra, väcker hvarje ankommandes
uppmärksamhet och har af nybyggarne blifvit öfversatt på olika språk. I Brasilien
har man tolkat det med »ben-te-vii», i Montevideo och Buenos Ayres med
»bien-te-veo» (jag ser dig väl), i Guyana med »qu’est-ce-qu’il-dit?», och fogeln har på detta
sätt blifvit mycket populär. Han ådrager sig emellertid också i ett annat
afseende menniskans uppmärksamhet, ty äfven han är en äkta tyranufogel, som icke
låter någon roffogel flyga förbi oantastad. - Enligt A z ar as och d’0rbignys
försäkringar äter bentevin kött, ty han kommer ofta till boningarna och snattar af
det till torkning upphängda köttet, infinner sig äfvenledes då gamarne kalasa och
passar qvickt på, om någon smula slungas åt sidan, då dessa lösrifva köttet från
benen. Hans förnämsta föda är likväl insekter, och jagten på dem bedrifver han på
alldeles samma sätt som hans slägtingar. Han spejar från sitt utkik rundt omkring,
följer flygande den uppspanade insekten, fångar äfven den snabbaste med
beundransvärd säkerhet, återvänder till sin plats och förtär här sitt byte. Med större insekter
kan han, liksom katten med råttan, leka flera minuter, innan han uppäter dem.
Liksom andra insektjägare äter han äfven stundom bär. - Vid parningstiden flyger
hannen beständigt efter sin utkorade maka, uppbjuder hela sin flygförmåga, rör på
Brehm, Foglarnes lif. 2:a uppl. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
