Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte flocken: Myrfogeltättingar (Taxaspideæ*) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPITAR.
189
härmade ljud. Den tyckes vara ett sällsamt buktaleri. Dess strofer äro lifliga, men
förvirrade, afbrytas ofta och afslutas då med ett djupt, ihåligt och knackande ljud.
»Denna fogel», säger Becker i fullkomlig öfverensstämmelse med andra iakttagare,
»eger väl den största begåfning att efterhärma toner af alla slag. För att gifva en
l ii It U U VvX 4^U-J. XAltll A-LJ-lw l/VyJLJLV>J. IM X L.WJ.JLLW x_’iL«j__« .»- v/a. ».».^i/ ^j
föreställning härom, vill jag anföra följande. I Gippsland står nära de australiska
alpernas södra sluttningar en sågmaskin. Derstädes höras på de tysta och stilla
söndagarne fjerran i skogen hundens skällande, menskligt skratt, sång och skrik af många
foglar, barngråt och dessemellan detta öronsargande buller, som framkallas då en såg
filas. Alla dessa ljud och toner frambringas af en och samma lyrfogel, som har sitt
hemvist icke långt från sågen.» Mot häckningstiden fördubblas denna fogelns
pratsamhet; då ersätter han, liksom Amerikas härmtrast, en hel här af sjungande foglar.
Mot främmande varelser visar lyrfogeln den största försigtighet, men synes ännu
ängsligare fly menniskor än djur. Med sina likar förenar han sig aldrig, ty man
träffar honom alltid parvis och har iakttagit att två hannar, som mötas, ögonblickligen
råka i den häftigaste strid och förbittrade jaga hvar andra. - Lyrfogelns föda
består till största delen af insekter och maskar. Osmälta återstoder kastar han åter
upp. - Enligt Beckers erfarenhet inträder häckningstiden i augusti, enligt
Ramsay åter börjar fogeln redan i maj att arbeta på boet och lägger ägget i juni. Boet
är alltid stort, aflångt, äggformigt och försedt med tak. På långt håll liknar det
en knippa torrt ris. En sidoöppning tjenar till ingång i den till utseendet så
slarfvigt hopkomna men i sjelfva verket ganska hållfasta, ofta flera år tjenstgörande
byggnaden. Lyrfogeln häckar blott en gång om året och lägger blott ett enda ägg.
som är nästan så stort som ett ankägg. Honan rufvar ensam och matas under tiden
icke af hannen, ja, besökes icke ens, efter hvad det tyckes; hon måste derför under
middagstimmarne ofta länge nog lemna boet och kläcker ägget knappt före en
månads förlopp. Ungen lemnar icke boet förr än han är åtta till tio veckor gammal.
ANDRA ORDNINGEN:
Spitar
Denna ordning i Sunde v a Ils system är sammansatt af långt mera heterogena
fogeltyper än den föregående; det naturliga sambandet inom den samma är vid första
granskningen svårt att upptäcka, men har dock sitt uttryck i en gemensam
egendomlighet uti fötternas byggnad. Den egentliga baktån (tummen) har nemligen hos
spitarne en mindre grad af sjelfständighet och betydelse än hos tättingarne; den kan
till och med saknas, eller ock är den klen, mindre än de öfriga tårna, och dessutom
icke, såsom hos tättingarne, särskildt rörlig genom egen böjmuskel. Vingtäckfjädrarna
äro hos dessa foglar i allmänhet större och talrikare än hos tättingarne, ordnade i
flera rader; och de största bland dem skjuta hos de allra flesta spitar långt ut öfver
midten af armpennorna.
Liksom bland tättingarne urskiljer Sun de vall bland spitarne två serier, af
hvilka den första, de partåiga spitarne (Volucres zygodadylfe), har yttertåii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
