Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVITRYGGIGA BROKSPETTAR. SMASPETTAR.
247
som andra hackspettar, men det häraf förorsakade bullret är icke heller starkt och
höres icke på långt håll. Han börjar bygga bo några dagar tidigare än spelkråkan,
merendels redan i början af april, och vid midten af maj lemna ungarne boet. Detta
anlägges i ett mycket murket träd, helst i björkar, askar, almar, sällan i ekar, i de
allra flesta fall i sjelfva stammen ungefär 4 till 6 m. högt öfver marken. En öfvad
iakttagare upptäcker den hvitryggiga hackspettens bo icke blott af de jemförelsevis
stora spånerna under det samma, utan äfven på den kretsrunda ingången, som för
A
Fig. 103. a. Hvitryggig hackspett (Dendrodromas leuconolus). b. Gråspett (Gecinus canus).
de öfriga arternas bon plägar vara aflångt rund. Sjelfva bohålan är rymligare än
den vanliga hackspettens, stundom så djup och vid som grönspettens, och innehåller
vanligen tre ägg.
Från de båda närmast föregående slägtena skiljer sig Småspettarnes slägte
(Xylocopus) derigenom, att buksidan helt och hållet saknar röd färgteckning. Vår
Lilla hackspett (Xylocopus minor, Hg. 102, b) är dvergen bland de europeiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
