Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEPPAEATAEE.
259
kronor i alla rigtningar för att vinna byte. »Stundom», säger fiates, »ser man ett
sällskap af 4 till 5 pepparätare sitta hela timmar i en af de högsta trädtopparne och
hör dem utföra ett sällsamt tonstycke. En af dem, som sitter något högre än de
öfriga, tyckes anföra den illaljudande konserten, och af de öfriga skrika ofta två
omvexlande i olika tonarter.» - Angående dessa foglars föda herska än i dag olika
åsigter. Sch örnbur g k påstår bestämdt, att de endast äta frukter, och Bä tes säger,
att frukter utan t\7ifvel utgöra deras förnämsta föda, och att deras långa näbb
betydligt underlättar dessas afplockning, emedan den tillåter dem att nå betydligt långt;
Azara försäkrar deremot, att de alldeles icke inskränka sig till växtföda, utan äfven
angripa många foglar och genom sin stora näbb injaga ångest hos alla, att de
fördrifva smärre foglar från deras bon samt förtära äggen och ungarne till och med af
a rara-arterna, att de under regntiden, då ugnfoglarnes hårda bo uppmjukats, till och
med förgripa sig på detta, sönderhacka det och framdraga ungarne. Humboldt
uppgifver att de äta fisk. Jag är fullkomligt öfvertygad om alla dessa uppgifters
rigtighet, ty alla tukaner, som man hittills iakttagit i fångenskap, mottogo icke allenast
utan betänkande djurisk f Öda, utan förföljde små ryggradsdjur med sådan ifver, att
man väl kunde märka att detta för dem vore något helt naturligt. Förr eller senare
angripes och dödas en liten fogel, som delar deras rum, om ock buren är aldrig så
stor och den läckraste spis uppdukas åt dem. Anmärkningsvärd är den lätthet,
hvarmed fogeln med sin till utseendet så ohandterliga näbb förstår att från
marken plocka upp ett litet föremål, t. ex. ett hampfrö. Han tager det ifrågavarande
föremålet med yttersta spetsen af näbben, höjer denna i lodrät ställning och låter
fröet nedfalla i svalget. Ungefär på samma sätt går han till väga, då han dricker.
- I Brasilien förföljas alla pepparätare med mycken ifver lika väl för sitt kött som
för sina vackra fjädrar samt för att tämja de sällsamma foglarne. Enligt Bates
bedrifva alla invånarne i Ega, en liten ort vid Amazonfloden, jagt på tukaiierna
särdeles lifligt, då dessa förenade i större skaror uppträda i de angränsande skogarne.
Hvar och en i Ega, som vid denna tid eger ett gevär eller också endast kan komina
öfver ett blåsrör, går ut i skogen och nedlägger några af dessa foglar, för att i någon
mån förbättra sitt middagsmål, så att under juni och juli månader hela Ega lefver
af tukaner. Hela veckor spisar hvarje familj dagligen kokta eller stekta
peppar-litare. Vid denna tid äro de mycket feta och deras kött smakar särdeles fint och
angenämt. - Om de vackra fjädrarnas användning lemnar oss S c ho m b ur gk
utförliga underrättelser. Han beskrifver sitt sammanträffande med maiongkong-indianer
O O ö
och säger: »Deras smakfullaste fjäderprydnad bestod till största delen af tjocka
hufvud-bindlar, förfärdigade af de röda och gula fjädrar, som pepparätarne bära öfver
stjert-roten. Då nu icke blott maiongkong- utan äfven guinau-, uaupe- och
pauixana-indianerne af dessa fjädrar förfärdiga både sin hufvudbetäckning och rigtiga mantlar,
så skulle de båda arter af pepparätare, som mest förföljas, snart blifva utrotade. Detta
förekomma vildarne likväl på ett högst sinnrikt sätt derigenom, att de för detta
ändamål skjuta foglarne med helt små och med ytterst svagt gift bestrukna pilar. Det
sår en sådan pil förorsakar är allt för obetydligt för att döda, hvaremot det svaga
giftet likväl bedöfvar den sårade. Fogeln faller ned, de önskade fjädrarna ryckas ut,
och efter en kort stund hemtar fogeln sig åter och flyger bort för att må hända på
nytt åter såras och plundras». - Från ungdomen uppfödda tukaner tillhöra de mest
underhållande bland fångna foglar. D:r B o di nu s skrifver härom till mig: »Mina
tukaner äro högst älskvärda foglar. Deras praktfulla fjäderdrägt förtjusar alla, och
den ofantliga näbben befinnes ingalunda oformlig, utan på sin höjd egendomlig. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
