Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖKSPITAR.
och hela Indien ända till de javanska och Sundaöarna och till Ceylon, samt från
Europa till södra Afrika. Enligt mina egna och alla öfriga iakttagelser vandrar han
hastigt, låter åtminstone i norra Afrika eller i Syrien liksom i södra Europa icke
höra sig så synnerligen mycket tidigare än i Tyskland men fördröjer af lätt insedda
skäl sin resa längre mot norr. Hos oss infinner han sig vanligen ej tidigare än i första
hälften af maj. I Estland hörde Huene den 3:dje maj hans rop, i nordliga Norge
uppträder han enligt Heltzen icke före slutet af maj, och bönderne derstädes mena,
att det är ett dåligt tecken för året, om han låter höra sig innan snön töat bort
från fälten och träden börjat slå ut. I Tyskland stannar han liksom i Skandinavien
endast till början af september, och redan den elfte i denna månad har jag träffat
honom i Nubien. I Sverige är göken allmänt utbredd, i södra Europa är han
deremot mycket mera sällsynt, ehuru han äfven der häckar. Enligt mina från tre
verldsdelar hemtade iakttagelser utgör hans första fordran på vistelseorten, att denna skall
vara rik på småfoglar, hans ungars fosterföräldrar. Uppfylles detta vilkor, så nöjer
han sig med ytterst få träd, med låga buskar, snår och rör, och om äfven dessa
saknas, slår han sig ned på en jordklump och låter härifrån höra sin stämma.
Undantagsvis låter han äfven en tillfällig, rik tillgång på föda på något ställe inverka på
sig, men vanligen låter han under fortplantningstiden icke bortlocka sig från ett
område, som särdeles gynnar hans älskog. - Hvarje gökhanne utväljer ett område
af temligen stor vidd och försvarar det samma hårdnackadt mot hvarje medtäflare.
Undantränges en gök, så slår han sig ned tätt intill eröfraren och utkämpar nästan
dagligen en dust med honom. Det område, inom hvilket honan lägger sitt första
ägg, blir hennes egentliga hemvist, men hon stannar alltid kortare tid i det samma
än hannen. Denne genomströfva!* oafbrutet sitt område och uppträder derför med
en viss regelbundenhet dagligen flera gånger i bestämda träd. Något sådant
förmärkes icke hos honan, såsom jag af egen erfarenhet kan. försäkra. Jag har funnit,
att antalet honor är vida mindre än hannarues antal, och efter en måttlig
uppskattning torde detta senare vara dubbelt så stort som det förra. Medan hanuarne
inne-hafva ett alltid begränsadt område och inom detta ströfva omkring på uppgifvet sätt,
aktar honan icke på dylika gränser, utan sväfvar under hela sommarens lopp eller
så länge hon lägger ägg, oregelbundet omkring genom flera hannars områden,
binder sig icke vid någon af dem, öfverlemnar sig tvärt om åt alla, som behaga henner
låter icke söka sig, utan drager sjelf ut på kärleksäfventyr och bekymrar sig, sedan
hennes önskningar blifvit uppfylda, icke mera om älskaren, som hon nyss gynnat,
En hona, som igenkändes på en afskjuten stjertfjäcler och iakttogs af mig i närheten
af Berlin, besökte, så vidt jag kunde finna, icke mindre än fem hannars områdenr
men utsträckte sannolikt ännu längre sina ströftåg. Detta honans obundna
kringstrykande förklarar, enligt min öfvertygelse, på enklaste och mest tillfredsställande
sätt vif sa luttills ännu gåtfulla omständigheter vid äggläggningen.
Bland alla hans af mig kända beslägtade arter är göken den flygtigaste,
oroligaste och lifligaste. Han är i rörelse från morgon till afton, ja, i Skandinavien till
och med under största delen af natten. På mig utöfvade gökens rop efter klockan
elfva på aftonen och före klockan ett på morgonen under mina nattliga jagter ett
egendomligt intryck. Under sina ströftåg äter han oupphörligt, ty h au tyckes vara
lika hungrig som han är rörlig och skrikig. Med lätt och vacker flygt, som liknar
en falks, men icke uppnår samma hastighet, icke en gång förmår mäta sig med en
^turturdufvas, kommer h au flygande, slår sig ned på en gren och spanar efter föda,
Har han fått sigte på ett byte, så ilar han till detta med ett par skickliga vändningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
