Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
NATTSKÄRRESPITAR.
sedan den vackra väderleken stadigvarande inträdt. Endast på detta sätt förmår
man förklara tornsvalornas sena ankomst och på olika orter olika ankomsttid och
vistelse. Vi veta väl, att de i likhet med sina fränder icke försmå de mest olikartade
flygande insekter, exempelvis bromsar, skalbaggar, srnå fjärilar, mygg, harkrankar,
trollsländor och dagsländor, emedan lemningar af alla dessa finnas i de uppkastade
bollarne, men vi äro icke säkra på att de bilda Hufvuddelen, af tornsvalans föda,
ty i så fall behöfde fogeln alldeles icke stanna i främmande land ända till maj och
åter lemna oss redan i augusti. - I södra Europa förföljes den nyttiga fogeln på
det mest oförsvarliga sätt. Såsom S a vy berättar, anses hans kött derstädes
förträffligt och är derför mycket eftersökt. För att komma åt denna läckerhet, beredas be-,
qväma boningar åt de mycket talrika tornsvalorna på det sätt, att i höga väggar
eller torn göras bohål, hvilka kunna undersökas eller tömmas inifrån. Innan ungarne
kunna flyga, borttagas de så när som på en och slagtas, stekas och uppätas. Vid
Carrara har man till och med på en framspringande klippa uppbyggt ett eget ruf-
ningstorn åt tornsvalorna.
*
Salanganer (Collocalia) kallas några sedan flera århundraden bekanta, men
ännu i denna dag foga kända seglaresvalor, hvilka bygga de berömda ätbara bona.
De äro af ringa storlek, hafva en mycket liten näbb med stark hake och mycket svaga
fötter, på hvilka första tån, som vanligt, är rigtad bakåt, temligen långa vingar, i
hvilka den andra pennan är längst, och en medellång, rakt afstubbad eller lätt
ur-impen stjert. Fjädrarna äro temligen hårda, men enkelt färgade. Af de inre delarne
förtjena framför allt de mycket utvecklade spottkörtlarne vår uppmärksamhet.
Typ för slägtet är Salanganen, malayernes »Sarong-Burong» och »Lajong»,
javanernes »Lawet», japanernes »Jenwa» och »Jeuiku» (Collocalia esculenta, fig. 120),
som knappt öfverträffar vår backsvala i storlek och uppnår eu längd af 13 cm,, hvaraf
stjerten upptager 6 cm. Befjädringen är på öfversidan mörkt röksvartbrun med
metallskimmer, på undersidan rökgråbrun. Pennorna i den mycket svagt urnupna stjerten
äro något mörkare än öfversidan och enfärgadt svarta. Ögat är djupt brunt, näbben
och fötterna äro svarta. - Fordom kände man salanganen endast såsom beboende
Sundaöarna, numera har man äfven funnit honom i Assaras berg, i Nilgerribergen, i
Sikkim, Arrakan, långs Bengaliska vikens östra kust, i Siam, Cochinchina, på CeylonT
Nikobarerna och Andamanerna. Han är den art, om hvilken vi hafva de flesta
berättelserna, men ock de mesta fablerna. - »De ätbara bona», säger Börnstein, »hafva
redan länge varit kända till sin yttre gestalt, och flera af de äldre skriftställarne hafva
lemnat goda och noggranna beskrifningar af dem. Vanligen hafva de formen af ett
fjerdedels äggskal, om man tänker sig detta efter dess läugdgenomskärning klufvet
i fyra lika delar. Uppåt äro de öppna, medan klippan, vid hvilken de äro fästa, på
samma gång utgör boets bakre vägg. Sjelfva boet är ytterst tunt; dock utbreder
sig dess öfre, fria kant bakåt, der den lägger sig intill klippan, på båda sidor till
ett ringformigt bihang af olika styrka, hvilket på samma gång det samma fästes vid
klippan med ett bredt, platt grandlager, bildar det förnämsta stödet för sjelfva boet.
Detta består af ett merendels genomskinligt, hvit- eller brunaktigt, limartadt ämne,
hvari man redan vid en ytlig betraktelse varseblifver tydliga tvärstrimmor. I detta
bo lägger fogeln utan vidare underlag sina båda ägg. Stundom finner man äfven
tre ägg, men två äro väl det vanliga.» - Enligt Bernsteins noggranna
undersökningar är det limartade ämnet i boets väggar en afsöndring från fogelns spottkörtlar,
synnerligen från de under tungan belägna, hvilka äro utvecklade i ovanligt hög grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0312.html
