Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TANDDUFVOK.
323
synt på Ön Upolu, mindre derför att invånarne lärt sig använda skjutvapen än till följd
af deras tycke för kattor, hvilka till en del förvildats och sägas hafva anstalt förödelse
bland de dittills af intet rofdjur hotade foglarne. Två tanddufvor hafva lefvande
kommit till London år 1864, men lefde icke länge. Bartlett gjorde likväl följande
iakttagelser: Så länge de icke störas, gå de i ett större rum omkring långsamt och
betänksamt, vanligen med så djupt indragen hals, att hufvudet tyckes hvila på ryggen.
Tanddufvaii äter grön frukt och är den enda i flocken som biter ut stycken ur den
frukt hon äter. Större frukter styckar hon utan att dervid taga fötterna till hjelp.
Nötskal bräcker hon utan synnerlig ansträngning. Hon kan i likhet med pape-
Fig. 135. Papego j drifva (Treron dbyssinica).
gojorna sjelfständigt röra öfvernäbbeu. Hon dricker icke på samma sätt som andra
dufvor, utan liksom gässen, i det hon först nedsänker näbben i vattnet och derpå
hastigt kastar upp hufvudet.
Familjen Duflika (Columbias) omfattar alla de arter, som väsentligen likna
vår tama dufva. Deras näbb är af olika form, men alltid svag, vid roten böjlig, i
kanterna rak, foten af måttlig höjd med naken eller fjäderbeklädd mellanfot.
Vingarne äro långa, stjerten af medellängd, rak eller afrundad, fjädrarna stora, hårda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
