Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
FASANHÖNSFOGLAR.
honor, så berättar J er don, äro i högsta grad stridslystna, och af denna
egendomlighet drager man i södra Indien god nytta till deras förderf. Man sätter en tam hona
i en liten fångstbur, som ställes på marken på ett passande ställe; den fångna
honan börjar locka, och hvarje hona, som hör lockropet, skyndar ifrigt till i afsigt att
slåss med medtäflerskan, inträder i den farliga buren och ser sig plötsligt fången. -
Man antog förr, att springhönsen lefde i månggifte, men alla nyare iakttagare hafva
erfarit motsatsen, och några af dem skildra dessa foglar såsom trogna makar. Dock
känner man icke, huru vida båda könen rufva eller om honan, ensam öfvertager
besväret härmed. - För sin utomordentliga stridslystnads skull hållas springhönsen
redan sedan urgamla tider af asiaterne i bur och användas till fäktningar. I södra
och östra Asien föder man de fångna hufvudsakligen med kokt ris, men gör dock
_
Fig. 201. Springhöna (Hemipodius sylvaticus).
väl i att icke helt och hållet undanhålla dem djuriska födoämnen, emedan de i
frihet lika väl förtära insekter som frön, och genom den ifver, hvarmed de sluka de
förra, bevisa att dessa äro nödvändiga för dem.
Springhönan, spaniorens »torillo», hos araberne kallad »semrnana», hos
mau-rerne åter »serkil» (Hemipodius sylvaticus, fig. 201), tillhör familjens största arter;
hannen uppnår en längd af 15 och den märkbart större och ända till en tredjedel
tyngre honan en längd af 19 cm., hvaraf stjerten upptager 4 cm. - Man torde väl
kunna antaga, att Europa fått sina springhöns från Afrika, som i hela sin norra och
vestra del från Egyptens gränser till Atlantiska hafvet och från Gibraltars sund till
Senegal, må hända ännu längre åt söder, är de ännu i dag föga bekanta hönsens
verkliga hemland, hvarifrån de sannolikt inflyttat till Spanien och Sicilien. Längre
åt norr har man äfven funnit dem, men endast i enstaka exemplar, hvilka förflugit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
