Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 " i STORFOTHÖNSFOGLAR.
européernes husdjur,, ineir år 1557 var han ännu så sällsynt och dyrbar, att rådet I
Ve^jäig särskildt förordnade på hvilkas taffel »indiska höns» finge komina. I
England ’lära kalkonerna blifvit införda under Henrik VIILs femtonde regeringsår eller
år 1524, i Tyskland omkring år 1534 och i Frankrike ännu något senare. Numera
äro de såsom husdjur utbredda öfver allt. Talrikast finnas de väl i.Spanien, i
synnerhet på de gårdar, som ligga långt ifrån byarne midt på den torra campon.
Tredje flocken: Storfothönsfoglar (Macronyches),
Storfothöns kallar man hönsfoglar, hvilka bebo Oceanien och särskildt Australien
och hvilka genom det sätt hvarpå de rufva sina ägg skilja sig icke blott från alla
öfriga hönsarter, utan från alla foglar på jorden. De bringa nemligen sina ovanligt
stora ägg under en af jord och blad hopkrafsad rufningskulle, i hvilken genom
växtämnenas jäsning utvecklas en sådan värmegrad, att äggen nå sin utveckling. Ur
äggen framkrypa ungarne fullständigt fjäderbeklädda och så sjelfständiga, att de utan
föräldrarnes hjelp genast kunna reda sig sjelfva. Till sin byggnad äro
storfothöns-foglarne, af hvilka man känner tjugu arter, nära beslägtade med de egentliga
hönsen, medan åtminstone några bland dem till sina rörelser och i synnerhet till sitt
sätt att flyga likna sumphönsen. De äro af medelstorlek och utmärkas i synnerhet
genom sina höga, med långa tår försedda fötter, som äro väpnade med starka, föga
böjda klor, af hvilka bakklon är nästan så stor som mellantåns; fötterna äro således
i alla afseenden väl utvecklade. Näsborrarne äro nakna, öppna. Benstommen afviker
blott i några enskildheter från de öfriga hönsfoglarnes; i synnerhet är bäckenets
bredd påfallande, hvilket synes stå i förbindelse med äggens ovanliga omfång.
Hjer-nans ringa storlek och det ovanliga rufningssättet antyda en lägre utvecklingsgrad.
Familjen Buskhönslika (Catheturidae). Med namnet Buskhöna eller
Busk-k al ko n beteckna Nya Hollands kolonister den storfothönsart, hvilken de bäst lärt
känna och som bildar på en gång ett eget slägte (Catlieturus) och en egen familj
samt kännetecknas af kraftig kroppsbyggnad, medellång hals, stort hufvud, kraftig,
i öfre kanten skarpt böjd näbb, starka fötter med jemförelsevis korta tår, korta,
rundade vingar, medellång, af 18 pennor bildad, takformig stjert och en rik, af stora,
bredfaniga fjädrar och mjukt, ulligt fjun bestående fjäderdrägt, som på hufvud och
hals ersattes af några få, hårliknande bildningar, så att dessa delar synas nakna.
Betecknande är dessutom ett frampå halsen långt nedhängande hud veck.
Buskhönan (Catheturus australis, fig. 205) är på ofversidan vackert
chokolad-brun, på undersidan ljusbrun med silfvergrå ränder eller band; ögat är ljusbrunt,
huden på det nakna hufvudet och halsen skarlakansröd, det nedhängande slöret
hög-gult, näbben blygrå, foten ljust chokoladbrun. Längden utgör 80 cm., hvaraf stjerten
upptager 25 cm. Honan skiljer sig från hannen genom mindre storlek och mindre
utvecklad halsprydnad. - »Huru långt denna fogels utbredningsområde sträcker sig»,
säger Gould, »är ännu icke tillräckligt uppdagadt. Man känner honom från olika
delar af Nya Sydwales från Kap Howe till Moreton bay. Oftast uppehåller han sigT
förmodar jag, i de täta och ännu föga besökta buskskogarne kring Manning och
Clarence. Med vårens början sammankrafsar fogeln åt sig en mycket stor hög af vissna
växtdelar till underlag för sina ägg och öfverlemnar åt den värme, som alstras
genom dessa växtdelars sönderdelning, att utveckla ungarne. Den för detta ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
