Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 STORFOTHÖNSFOGLAR.
man ur en och samma hög stundom kan utplocka en hel skäppa ägg, och sjelf har
jag sett en qvinna, som bar hem en half skäppa ägg, som hon funnit i ett närbeläget
skogssnår. Några af infödingarne påstå, att honan beständigt uppehåller sig i högens
närhet för att åter öfvertäcka de ägg, som till äfventyrs blottas, och bistå ungarne,
då de krupit ut, men andra uppgifva deremot, att äggen endast läggas och att
ungarne finna sin väg utan någon hjelp.» - »Den nykläckta ungen», säger Sel a t er,
»stannar åtminstone tolf timmar i kullens inre utan att göra minsta försök att komma
ut och nedgräfves under denna tid af hannen lika djupt som de återstående äggen.
På den andra dagen framkommer han och har redan då väl utvecklade fjädrar, hvilka
vid kläckningen ännu sitta i en slida eller ett hölje, som snart spricker. Ungen
synes dock icke hafva någon böjelse att använda dessa fjädrar, utan rör sig uteslutande
med tillhjelp af sina kraftiga fötter. På eftermiddagen drager han sig till baka till
rufningskullen och nedgräfves i denna på nytt af den omsorgsfulle hannen, ehuru
icke så djupt som förut; på tredje dagen är han fullkomligt i stånd att flyga: en af
dem, som uppföddes i en trädgård, trängde sig vid denna tid genom maskorna i det
nät, som öfvertäckte inhägnaden.» - I sina inhemska skogar lefver buskhönan i
sällskap, vanligen i små flockar, på samma sätt som andra hönsfoglar. Sådana
sällskap pläga vara skygga och misstrogna, så länge de springa på marken, hvaremot
de visa den yttersta sorglöshet, så snart de väl flyttat sig i träden. Då de springa
genom skogarne, låta de ofta höra ett högt kacklande läte.
Familjen Storfothönslika (Megapodiidce) innefattar ett slägte, Storfothöns
(Megap odius), som har en viss likhet med sumphönsen. Från föregående familj
skilja sig de hithörande foglarne genom sin platta och korta stjert, hvarjemte
baktån, som har den största klon, är stal cl i samma plan som framtårna. »Man träffar»,
så berättar redan Pigafetta år 1520, »här på Filippinerna svarta foglar af en
hönas storlek, hvilka lägga välsmakande ägg af betydlig storlek. Man. sade oss, att
honan lade dessa ägg i sanden och att solvärmen vore tillräcklig att utkläcka dem.»
- Stor fothöna n (Megapodius tumulus) är ungefär lika stor som en fasanhöna.
Hufvudets fjädrar äro mörkt rödbruna, fjädrarna på ryggen och på vingarne
kanel-bruna. - »Få foglar», säger Macgillivray, »äro så skygga och så svåra att fålla
som storfothönan. Hon bebor busksnår vid kuststränderna; åtminstone fann jag
aldrig foglarnes stackar på längre afstånd från hafvet än 100 meter. I Port Essington
sköt jag en storfothöna i manglebuskarne, hvilkas rötter vid flodtiden sköljas af
vågorna, och kapten Black w oo cl fälde en annan, som sprang på gytj an. I båda fallen
befunno sig foglarne i närheten af sina kullar.» De lefva af rötter, hvilka de utan
möda uppkrafsa med tillhjelp af sina kraftiga klor, väl äfven af frön och insekter,
särskildt stora skalbaggar. Deras läte lär låta likt tamhönsens kacklande och sluta
med ett skrik, som påminner om påfogelns. - Nästehögarne äro ganska olika, så väl
hvad gestalt och storlek som beståndsdelar beträffar. De flesta stå nära
vattenkanten och utgöras af sand och musslor; några innehålla gytja och multnad t trä.
Gilbert fann en, som var nästan 5 meter hög och höll nära 20 meter i omkrets.
Den egentliga nästehålan börjar antingen på sidan af toppen och sluttar nedåt mot
medelpunkten, eller ock börjar den på sjelfva toppen, och då med rigtning mot den
yttre sluttningen. Aggen ligga på 2 meters djup under spetsen och 60 till 90 cm.
från sidan. Det fordras en viss öfning och mycken uthållighet för att komma åt
äggen. Infödingarne gräfva med handen och borttaga endast så mycket sand, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
