Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBISAB. 571
gång och flygt liknar han i så hög grad vår husstork, att jag icke förmår angifva
någon egentlig skilnad mellan bådas rörelser. Då han flyger, tager han sig dock
vackrare ut än denne, emedan hans praktfullt färgade vingar då göra sig gällande. Han
uppehåller sig bland andra träskfoglar, men bildar alltid mer eller mindre afsöndrade
sällskap midt i vimlet och bevarar, i synnerhet då han hvilar, sin egen plats. J
er-don berättar, att denna stork regelbundet i sällskap bygger i höga träd ett stort bor
i hvilket han lägger 3 till 4 ägg. - Numera komma ofta unga storkar af denna
art från vestra Afrika lefvande till Europa; deras underhåll förorsakar icke några
svårigheter, emedan de hålla till godo med samma föda som man gifver husstorkarne.
*
Familjen Ibislika (Ib i di dec) skiljer sig från föregående bland annat genom
en starkt böjd, smal näbb, på hvilken å hvardera sidan en fåra går från näsborren
till näbbspetsen, som är trubbig, utan någon inskärning på sidorna, och har
ryggkanten något utbredd och tillplattad, medan den på öfriga delen af näbben är smal
och rundad. Hakvinkeln (mellan underkäksgrenarne) fortsattes i en fåra fram till
näbbspetsen. Fötterna äro kortare än hos föregående, klorna från sidorna hoptryckta^
spetsiga. Mellantåns klo har på insidan ofta två till tre inskärningar. - De
ibis-lika foglarne, af hvilka man känner 21 arter, bebo företrädesvis den varma zonen i
alla verldsdelarne; somliga arter förekomma i mycket olika länder, andra åter på
ett mer inskränkt område. De gå bra med afmätta steg, springa egentligen aldrig,
utan skrida endast, vada ut i vattnet till dess detta når dem upp till kroppen, simma
jemförelsevis bra, då de få lust eller tvingas härtill, flyga temligen långsamt med
täta vingslag, hvilka efterföljas af ett längre glidande, ordna sig i kilform eller i en
linie, som efter sin bredd genomskär luften, och sväfva innan de slå ned. Alla arter
äro sällskapliga och förena sig icke blott med sina anförvandter utan äfven med
andra foglar, utan att dock med dessa inlåta sig i en närmare förbindelse, åtminstone
utan att någon längre tid med dem underhålla en dylik, hvaremot de sins emellan
alltid lefva till sammans i skaror eller åtminstone parvis, rufva och vandra-till
sammans och äfven i vinterqvarteren stanna i nära förbindelse med hvar andra. Boet
anlägges alltid på trädens eller buskarnes grenar, stundom tages äfven ett gammalt,,
en annan fogel tillhörigt bo i anspråk. De enfärgade äggen äro 3-6 till antalet.
Det är ovisst, om båda makarne rufva, men väl veta vi, att båda taga del i ungarnes
uppfostran. Dessa senare stanna i boet tills de bli flygfärdiga, men ledas äfven
sedermera en längre tid af de gamla, och detta redan af den orsaken, att de sluta sig till
deras föreningar. Till sin utbildning behöfva de minst två år; flera arter tyckas
först under sitt tredje lefnadsår kunna fortplanta sig. Af naturliga fiender hafva
gamla och unga föga att frukta, och äfven jägaren lemnar dem merendels i fred,
ehuru deras smakliga kött väl lönar jagten. Desto ifrigare är man betänkt på att
tämja dem, alldenstund de såsom fångar icke allenast lätt vänja sig vid menniskorna,
utan äfven, tack vare sitt förstånd och sin älskvärdhet, alltid äro högeligen
underhållande.
Det enda slägte bland storkvadarefoglarne, som har niellanfotterna framtill
plåtbeklädda, är Svartibisslägtet (Ftflcinellus), af hvilket en art, Falcinellus niger,
förekommer i södra Europa och en och annan gång förirrat sig till Sverige och Norge.
Fjädrarna äro på hals, bröst, buk, lår och vingarnes öfre del kastaniebrunröda, på
hjessan mörkbruna med rödt skimmer, på ryggen svartbruna med violett eller
grönaktig glans, och en liknande färg hafva äfven ving- och stjertpennorna. Kroppens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0591.html
