- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
572

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

572 STORKVADARE.

längd är 60 cm., hvaraf stjerten upptager 9 cm. - Svartibiseu förekommer i alla
fem verldsdelarne. I Europa bebor han Donaulågländerna, Ryssland och södra Polen
äfvensom i enstaka exemplar södra Italien, södra Frankrike och Spanien. I Asien
förekommer han i alla länder kring Kaspiska och Svarta hafven, i Anatolien,
Persien, Syrien och hela Indien; i Afrika häckar han kring de norra strandsjöarne,
möjligen äfven i mellersta, vestra och sydöstra delarne af verldsdelen, till hvilka trakter
han regelbundet vandrar; i Australien uppträder han öfver allt på lämpliga ställen;
i Amerika har man iakttagit honom från 46° nordlig bredd till 40° s}^dlig bredd.
Från Ungern och Ryssland hafva enstaka exemplar förirrat sig till Schlesien,
An-halt, Braunschweig och andra tyska länder, ja, det har händt, att sådana vilsefarande
kommit ända till Island. I Egypten uppehåller sig svartibisen, såsom jag har skäl
att antaga, år ut och år in i samma trakt; i Ungern tillhör han flyttfoglarne, hvilka
regelbundet ankomma i slutet af april eller i början af maj och draga sina färde i
augusti, senast i september. Strandsjöar och kärr eller gytjiga träsk äfvensom moras
uppsökas helst; i deras närhet eller i dem häckar fogeln. De skaror, som bebo en
viss trakt, tyckas regelbundet ombyta vistelseort inom denna och ströfva från det
ena träsket till det andra. Detta gäller för vintern, hvaremot fortplantniugsbestyren
naturligtvis binda dem vid ett och samma ställe. - »Det är en härlig anblick»,
säger Naumann, »att se en lång rad af dessa foglar genomskära luften. Likt flygande
spindelväfstrådar, som på tvären framdrifvas af en lätt vindflägt, tyckas de sväfva
fram; icke i en alldeles rak linie, utan i de behagligaste, mångfaldigaste, sakta
upp-och nedstigande, i hvarje ögonblick vexlande bågar slingra de sig fram genom luften,
i det att ömsom midten, ömsom den ena, ömsom den andra flygeln eller rummen
mellan dessa sänka eller höja sig, skynda något förut eller stanna något efter, så att
linien oupphörligt böljar vågformigt, men dervid alltid förblir sluten och hvarje
särskild fogel håller sig i samma rigtning som den bredvid honom flygande. Först då en
sådan skara vill sänka sig och göra halt, slites den långa tråden i stycken, som
upplösa sig, och de särskilda foglarne flyga nu om hvar andra, börja sväfva, vrida sig i
kretsar eller beskrifva enstaka snäcklinier och störta sig nu ned till marken, under
det de susande svänga sig fram och åter, hvar och en för sig eller åtminstone icke
alla samtidigt, men i hastig följd efter hvar andra och hvar och en på sitt eget sätt.
Då svartibisarne bilda en sådan linie, stiga de upp i luften, höja sig i kretsar allt
högre och högre, börja flyga framåt, och innan man vet ordet af bildas af den
oordentliga hopen början af en tvär linie, till hvilken på båda sidorna de öfriga foglarne
sluta sig efter hvar andra, men mycket hastigt, och i den mån skaran flyger fram,
ser man ännu allt jemt än på den ena, än på den andra änden flera vandringslystna
foglar ytterligare ansluta sig och sålunda förlänga raden.»

I Nilen såg faraonernes djuptänkande folk allt lifs uppväckare och bibehållare;
derför måste äfven den med de stigande vågorna till Egyptens land ankommande
ibisfogeln hållas i stor aktning och ära. Man förklarade fogeln för helig och sörjde
för att hans förgängliga kropp undanrycktes förmultningen och bevarades för
årtusenden. I en af Sakharas pyramider finner man i tusental dessa foglars i urnor
inneslutna eller ock i kamrar lagervis uppstaplade mumier. Men ibis1 ära
förkunnades icke allenast af egypter ne, utan äfven af främlingar, som besökte det underbara
landet. Herodot berättar, att ibis lurade på drakar, flygande ormar och annan
Egyptens ohyra, som han dödade, hvarför han ock hölls i stor vördnad af landets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 16:35:54 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brehm/foglarne/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free