Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELLANSNÅPPOR. 583
nerhet i närheten af hafvet, men försmår icke heller skogar med fria, öppna ställen,
såsom jag haft tillfälle att iakttaga vid nedra Ob. Här slår han sig regelbundet ned
i de högsta granarnas och furornas toppar för att från denna höjd låta sitt
parningsrop ljuda, och i denna ställning företer han en vacker anblick. Nästet är konstlöst
bygdt af halm, står på en gräskulle, merendels under en buske, och innehåller i juni
de fyra äggen. - Till följd af sin försigtighet och skygghet låter glutten icke lätt
öfverrumpla sig. Men lyckligt och väl infångad vänjer han sig snart vid burfödan
och trifves vid denna kost i åratal, blir lätt tam och bereder företrädesvis i en
sällskapsbur mycket nöje.
De egentliga mellansnäppornas underslägte (Totanus) kännetecknas genom en
spensligare, rak näbb och en hvit bakrygg. - Af hithörande arter är Rödben an
(Totanus calidris) den mest bekanta af alla. Hennes längd uppgår till 27 cm.,
hvaraf stjerten upptager 7 cm. De öfre delarne äro gråbrunaktiga, tecknade med
aflånga och runda, svarta fläckar, halsens sidor och kraf van grågulaktiga, liksom si-
..
dorna besatta med bruna fläckar, de öfriga underdelarne hvita. Ögat är gråbrunt,
den raka näbben kortare än mellanfötternas längd, vid roten blekröd, i spetsen svart,
foten cinnoberröd. I vinterdrägten är öfversidan djupgrå, tecknad af de svarta
spol-strecken, och undersidan starkare fläckig. - Nära beslägtad med föregående art är
den märkbart större S trän d ryt t ar e n (Totanus fuscus), hvars längd utgör 30 cm.,
hvaraf stjerten upptager 75 mm. De mycket täta, på bröst och buk nästan pelslika
småfjädrarna äro i sommardrägten brunsvarta. Ögat är ljusbrunt, den något nedåt
böjda näbben vid roten rödaktig, för öfrigt brun, foten mörkbrun. Vinterdrägten
liknar mycket rödbenans, men öfversidan är likväl mörkare än hos denna.
Rödbenans häckningsområde omfattar hela Europa, möjligen med undantag af
Island och Färöarna, vidare Mindre, norra och mellersta Asien; sina vandringar
utsträcker hon ända till Godahoppsudden och Indien med inbegrepp af de angränsande
öarna. Strandryttaren ersätter henne eller sällar sig till henne i norra delen af
gamla verlden, bebor äfven Island och Färöarna och genomvandrar hela Europa,
Asien och Afrika. - I Tyskland, åtminstone i norra Tyskland, häckar rödbenan, till
hvars lefnadssätt och vanor jag inskränker min skildring, på alla passande ställen,
är här icke heller sällsynt, men ingenstädes så allmän som i Skandinavien, Ryssland,
södra Sibirien och Turkestan. Hon undviker berg och skog, men slår sig gerna ned
öfver allt på den fria slättbygden, hvarest det är godt om stillastående vatten, moras
och träsk. I augusti börjar hon, i oktober slutar hon sin flyttning; i mars, stundom
redan under de första dagarne, men mera regelbundet i midten af månaden,
återvänder hon. Ehuru äfven hon är qvick och behändig, står hon likväl i båda dessa
afseenden liksom i behag efter andra snäppor. Dock går äfven hon raskt och
prydligt, simmar icke sällan, äfven utan tvång, flyger lätt och hastigt, och under
parningstiden roar hon sig med allehanda svängningar, kretsar och glider, sträckvis sväfvande,
genom luften. Mot sina likar visar hon sig föga sällskaplig, men vid fara och nöd
kommer hon under skrik flygande, liksom ville hon hjelpa, råda, varna, och likaså
upphäfver hon sig till anförare för andra strandfoglar. - Hennes föda är väl
väsentligen flen samma som gluttens och uppsökes af henne vid vattendragens kanter eller i
träsk, i hvilkas vatten hon vadar ut så långt hennes ben tillåta. - Omedelbart efter sin
ankomst, då paren merendels redan bildat sig, skrider hon till fortplantning. Nästet,
en med få halmstrån beklädd fördjupning, står merendels icke långt från vattnet,
om möjligt midt i träsket, mellan säf, starr och gräs, och innehåller vanligen redan
i midten af april alla äggen. Honan räfvar ensam och äggen kläckas efter 14 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
