Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590 SNÄPPVADARE,
(längre än den öfriga delen af hufvudet) mer eller mindre nedatböjd och bakom
den litet uppsvälda. spetsen något hoptryckt, hvarför man förenat dem i ett särskildt
underslägte, Pelidna. - Skär snäppan (Tringa maritima) är märkbart mindre än
strandsnäppan; hennes längd utgör omkring 21 cm., hvaraf stjerten upptager 5 cm.
I sommardrägt äro öfversidan och ryggen svarta, med hvita och ockrafärgade
längdstrimmor, bröst och sidor på hvit botten s vartaktigt gråfläckiga, de öfriga undre
delarne hvita. Näbben är rödaktigt gul, foten saffransgul. I vinterdrägten saknas allt
rostgult, och näbb och fötter hafva en mindre liflig färg. - Sp of s napp an (Tringa
subarquata) har en färgdrägt, som i sina allmänna drag och förändringar temligen
nära öfverensstämmer med strandsnäppans, men kroppslängden är endast 19 till 20
cm. - Sumpsnäppan (Tringa cinclus) uppnår en längd af 15 till 18 cm., hvaraf
stjerten upptager 5 cm. Öfre delen af hufvudet, manteln, skuldrorna och gumpen
iiro i sommardrägten roströdbruna, alla fjädrarna på midten svarta, hufvudets och
halsens sidor, bakhalsen, strupen, kräfvan, öfra bröstet och undra stjerttäckfjädrarna
på hvit botten längdstrimmiga af mörka spolstreck, undra bröstet och buken eiifärgadt
svarta. I vinterdrägteii äro alla öfverdelarne gråaktigt bruna, men underdelarne
rent hvita.
Strandsiiäppan häckar såsom alla slägtets arter endast i den höga norden, men
genomvandrar på hösten och vintern Europa, nästan hela Asien, en stor del af
Amerika äfvensom Afrika och har till och med anträffats på Nya Zeeland. -
Skärsnäppan härstammar från samma hemland och genomvandrar likaledes båda
jord-halfvorna, inen har blifvit iakttagen ännu längre söder ut än strandsnäppan. Äfven
hon öfvervintrar redan i norden, men ännu oftare på kusterna af Storbritannien,
Holland och Frankrike. Båda arterna äro, oaktadt sin klumpiga kroppsbyggnad,
mycket rörliga, viga, qvicka, rastlösa, oroliga, kloka och försigtiga, om också icke
alltid skygga foglar, springa och flyga förträffligt, simma äfven ganska väl, hafva en
ljudlig, hög, pipande men behaglig stämma, tycka om sällskap, men lefva dock mera
till sammans med sina likar än med beslägtade arter. - Sin föda, som består af de
mest olikartade smådjur, i synnerhet maskar, små finskaliga musslor, insekter och
deras larver m. m., plocka de endast från ytan af strändernas sand och gytja, löpa
derför rastlöst upp och ned och hålla sig under sin jagt på något afstånd från hvar
andra. Om strandsnäppans häckning saknas ännu kunskap, skärsnäppan deremot
häckar redan på Shetlandsöarna och längre upp åt norden, öfver allt i närbeten af
kusten. Hon väljer till plats för boet vanligen en upphöjd, stenig, med kort gräs
eller mossa beväxt plats och lägger i slutet af maj sina 4 ägg.
Spofsnäppan finnes i hela norra delen af jorden, men vandrar, följande kusterna
samt floderna och andra innanvatten, långt ned åt söder och förekommer alla vintrar
regelbundet och mycket talrikt i hela norra Afrika, långs kusterna af Röda, Indiska,
Atlantiska och Stilla hafvet och lär till och med hafva blifvit skjuten vid
Godahoppsudden. - Sumpsnäppan är visserligen äfven hemma i norden, men häckar redan i
Tyskland och genomströfvar hvarje vinter hela jorden med undantag af Australien
och Polynesien. - Till sätt, väsende och beteende likna dessa båda sistnämnda snäppor
mycket de båda föregående arterna. Äfven de äro företrädesvis sjöfoglar, men vistas
likväl äfven gerna på de flacka, gytjiga stränderna af stående vatten och uppstiga,
följande dem, högt upp i bergstrakter. Spofsnäppans häckningsområden äro belägna
längst upp i norden, sumpsnäppaus sträcka sig härifrån till Tyskland. Om den förras
fortplantning veta vi intet, deremot känna vi väl den senares. Boet står merendels
på sandiga eller fuktiga, sparsamt med gräs, säf och ljung beväxta ställen, vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
