Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 SXAPPVADAEE.
öfvervintrar exempelvis i Persien hvarje år. -. Brednäbbade simsnäppan är oni
sommaren en regelbunden företeelse på Spetsbergen och i norra Grönland, men bebor
redan på Island, enligt Faber, endast en liten sträcka och ströfvar ännu mera sällan
än smalnäbbade simsnäppan åt söder. Man antager, att norra Sibirien är hennes
egentliga fädernesland, och dermed öfverensstämmer äfven hennes förekomst om
vintern i Kina och Indien. - Båda simsnäpporna äro äkta barn af hafvet, vistas endast
under häckningstiden i kusternas närhet och i fastlandets små sötvattenssjöar och
tillbringa den återstående tiden på hafvet. - Vadarnes ordning innehåller visserligen
ganska många älskvärda och vackra medlemmar, men jag drager dock icke i
betänkande att förklara simsnäpporua, i synnerhet smalnäbbade simsnäppan, för de
behagligaste af alla. Dessa foglar äro utomordentligt älskliga, tilldragande till hela sitt
väsende och beteende, skickliga i hvarje rörelse, fullt ut så begåfvade som någon
annan medlem af deras familj och hemmastadda så väl på torra landet som i
vatten-dränkt starrgräs, i vattnet som i luften. I sin gång likna de snäpporna. Med
något indragen hals stå de lugnt viol stranden, och då de komma i rörelse, springa de
trippande, men kunna äfven öka farten och visa den största färdighet i att röra sig
i starren samt förstå att gömma sig förträffligt. Deras snabba, oroliga flygt beskrifver
många bågar, såsom det synes mer till följd af nyck än af behof. Under flygten
påminna de likväl mindre om de egentliga snäpporna än om halfbeckasinen och skilja
sig från denna endast derigenom, att de mycket indraga halsen och till följd häraf
se ut liksom framtill afstympade. De simma med en lätthet, en prydlighet och ett
behag, som ovilkorligen förtjusar. De flyta lättare än hvarje för mig bekant
sim-fbffel på vattnet, så att de knappt tyckas beröra dess yta, hålla dervid flädrarna tätt
OJ. ’ J. J. i/ t} i t)
till kroppen, röra sig kraftfullt med korta stötar och rö omvexlande med ett ben i
sänder, nicka som en rörhöna och tillryggalägga på kort tid jemförelsevis betydliga
sträckor. De kunna icke dyka, ty deras fjäderdrägt är allt för rik för att de skulle
kunna hafva nog styrka att tvinga ned den lätta kroppen under ytan. Simmande
uträtta de allt sitt bestyr, upptaga födan från vattenytan, jaga lekande omkring och
para sig på vattnet. Fullkomligt likgiltigt tyckes det dem, om vattnet är lugnt som
en spegel eller i rörelse, kallt eller varmt. Faber såg dem simma på de heta
källornas dammar, i hvilkas vatten man knappt kan hålla handen, med samma
likgiltighet som mellan isbitarne. Om andra varelser tyckas de åtminstone under
häckningstiden icke bekymra sig, utan lefva snarare för sig sjelfva. Kärleken upplifvar äfven
dem och framkallar mellan hannar af samma art, hvilka eljest kommit förträffligt
öfver ens, en liflig strid, som börjas i vattnet och utkämpas i luften. På större sjöar
händer att flera par häcka till sammans; der det finnes smärre sötvattenssjöar eller,
rigtigare sagdt, dammar, intager hvarje par en af dessa och tål intet annat par jemte
sig. Boet står icke på öar eller torra ställen i dammarne, utan regelbundet vid
kanten af dem, och är en enkel men vackert afrundad fördjupning i gräset utan
egentlig beklädnad, hvilken likväl ersattes af sjelfva clet vid randningen nedtryckta gräset.
Jag fann 3 och 4 ägg i de af mig undersökta bona, och det senare är clet vanliga
antalet. Vid midten af juli fann jag i norra Lappland ungar i dundrägt, hvilka
under de gamlas ledning hastigt sprungo i starren eller gräset och mästerligt
förstodo konsten att gömma sig. I början af augusti föra de gamla sina flygfärdiga
ungar ut på öarna i fjordarne, och härstädes samla de sig i otaliga skaror, som nu
börja sitt lif för vintern. I början af september hafva de redan anlagt vinterdrägten
och äro då så feta, att de blifvit obrukbara för samlaren. I slutet af september
lemna de helt och hållet kusterna och svärma nu omkring på öppna hafvet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
