- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
617

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEAPrAK.

617

Familjen Trapplika (Otididae). De till denna familj hörande foglarne
utmärka sig i främsta rummet genom sin jemförelsevis stora munspringa, som fortsattes
bakåt nästan under ögonen. Deras tår äro korta och tjocka. Näbben är kort, med
en inskärning vid spetsen. Den korta vingen är kullrig. Stjerten är vanligen stor.
Baktå saknas. Familjen utgöres huvudsakligast af öken- och steppfoglar, och största
delen af dessa foglar tillhör östra halfklotet, blott några afvikande former förekomma
i södra Amerika. - I södra Europa, Medelhafsländerna och mellersta. Asien lefva två
arter, den ena tillhörande Tjockfotslägtet (Oedicnenms crepitans), den andra af
Snabblöpareslägtet (TacJiydromus europmis), hvilka genom sina jemförelsevis
spensliga, med hudveck vid roten förenade tår och smala, spetsiga klor samt spetsiga
vingar äro så öfverensstämmande med foglarne af föregående familj, att de af många
författare blifvit hänförda till den samma. De egentliga trappfoglarne utmärka sig
nemligen genom korta och tjocka, ända till roten från hvar andra skilda tår med
korta och tjocka, trubbslitna klor. Fötternas hudbetäckning är hård, tätt nätlikt
fördelad.

Trappar. Två arter bilda det egentliga trappslägtet (O tis), utmärkt derigenom,
att näbbens längd är mindre än hälften af öfriga hufvudets längd och dess tjocklek
vid roten större än mellanfotens tjocklek, hvarjemte den är fjäderklädd ända ut
ofvan näsborrarne. - S t ort rapp en (Otis tärda, fig. 231) är den största europeiska
landfogel och uppnår en längd af l m. och derutöfver, hvari stjerten ingår med 28
cm., samt en vigt af 15 till 16 kilogram. Hufvud, öfre delen af bröstet och en del
af de öfre vingarne äro ljust askgrå; fjädrarna på ryggen hafva på rostgul botten
svarta tvärgående band; på nacken äro de rostfärgade, på undersidan smutsigt eller
gulaktigt hvita; vingarne äro mörkt gråbruna, på det smala ytterfanet och i spetsen
svartbruna med gulaktigt hvita spolar; underarmens fjädrar äro svarta, hvita vid
roten, de sista nästan alldeles hvita; stjertpennorna äro vackert roströda, hvita i spetsen
och framfor denna prydda med ett svart band, de yttre äro nästan alldeles hvita.
Skägget består af omkring trettio långa, fina, smala, upprispade, gråhvita fjädrar.
Ögat är mörkbrunt, näbben svartaktig, foten gråaktigt hornfärgad. Honan skiljer
sig genom sin märkbart mindre storlek, men äfven genom den mindre lifliga färgen
på sina fjädrar och saknaden af skägg. Hennes längd utgör högst 70 cm. - Från
Skåne, hvarest han dock åtminstone numera endast tillfälligtvis förekommer, och det
mellersta Ryssland finnes trappen i hela Europa och mellersta Asien, men blott
enstaka och sannolikt endast under vintern i nordvestra Afrika. I Storbritannien har
han redan blifvit utrotad, men förekommer dock stundom någon gång derstädes på
besök, i Frankrike är han mycket sällsynt, i Spanien finnes han blott i några trakter;
i Ungern, Moldau och Wallachiet, i Rumelieii och Thessalien, på den sydryska steppen
och i hela mellersta Asien uppträder han utomordentligt talrikt; äfven i Mindre Asien,
norra Syrien, Palestina och Marocko förekommer han. På sina ströftåg, hvilka
snarare kunna betraktas såsom strykande än såsom flyttning, berör han icke blott de
sydliga länderna, utan äfven länder, i hvilka man eljest icke ser honom, såsom t. ex.
Holland och Schweiz. I Tyskland anträffas han ännu någon gång i skaror af öfver
hundra stycken, men dessa kunna alldeles icke jemföras med de skaror, som upplifva
den ungerska pusstan och den ryska steppen. I alla händelser föredrager han de
trakter, der spanmålsodling bedrifves. Skogiga nejder undviker stortrappen alltid,
emedan han i hvarje buske ser ett bakhåll, och lika litet nalkas han i Tyskland
bebodda hus. I stället väljer stortrappen härstädes till sin ständiga- vistelse vidsträckta
fält,, hvilka redan på långt håll tillåta honom att varseblifva en menniska som nalkas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free