Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPGASS.
647
ligt och snabbt, dyka i ungdomen eller vid hotande fara på betydligt djup, flyga lätt
och vackert och tillryggalägga långa sträckor utan afbrott, vanligen i kilform under
susande buller. - Det är svårt att säga, hvarför gässen blifvit utskrikna som
dumma, då hvarje iakttagelse visar motsatsen. Alla arter utan undantag tillhöra de
kloka, förståndiga, försigtiga och vaksamma foglarne. Deras väsende är äfven
tilltalande; en viss hersklystnad och stridslust kan man likväl icke frånkänna några
arter, men de flesta äro högeligen sällskapliga, ehuru mera sins emellan, och de
särskilda familjernas medlemmar hålla till sammans med innerlig tillgifvenhet för hvar
andra. Ett en gång afslutadt äktenskap varar for hela lifvet. Hannen visar mot sin
hona en oföränderlig trohet, hjelper henne visserligen icke att rufva, men tjenar se^
dan ungarne till anförare och hela familjen till väktare. Äggens antal är 6 till 12,
och efter omkring fyra veckors rufning utkläckas de i en mjuk, vacker, gråaktig
dundrägt klädda ungarne och hoppa ned på marken, om de blifvit födda i träden.
Från sin första lefnadsdag springa de raskt och behändigt, förstå äfven att finna sig
till rätta i vattnet och börja nu söka sin föda under de gamlas anförande. De växa
så hastigt, att de redan efter omkring två månader blifvit sjelfständiga och likna de
gamla, om de också icke uppnått dessas fulla skönhet och storlek. De stanna
likväl ännu länge i sina föräldrars sällskap och bilda med dem en tätt sluten familj.
- Alla gåsfoglar äro företrädesvis växtätare. Med tillhjelp af sin hårda,
skärp-kantade näbb afbeta de gräs och sad, kål och andra grönsaker från marken, skala
unga träd, plocka blad, bär, ärtskidor eller ax, ur hvilka sistnämnda de lätt och
skickligt uttaga fröna, leta äfven på bottnen af grundt vatten efter växtämnen och
försmå ingen del af en planta, som behagar dem. Der de finnas i massor, kunna de
anställa skada, men göra åter nytta genom sitt förträffliga kött och sin rika
fjäderdrägt. Alla arter förföljas ifrigt, särdeles under rugguiugstiden, under hvilken flera
af dem för några veckor icke kunna flyga. - Då man ihågkommer, att de flesta
gåsarter kunna tämjas och skrida till fortplantning äfven om man infångat dem såsom
gamla, måste det väcka förundran, att hittills blott få arter blifvit gjorda till
husdjur. Just på dessa foglar borde man rigta sin uppmärksamhet, ty hvarje särskild
gåsart lönar rikligt den möda, som egnas den samma.
Kappgåsslägtet (Cereopsis). Australien förråder sin egendomliga pregel äfven
i Hönsgåsen (Cereopsis Novce-Hollandice), hvars kännetecken utgöras af en mycket
kort, stark, trubbig, vid roten hög näbb, ända inemot spetsen täckt af vaxhud, i
spetsen böjd och liksom afstympad. Näsborrarne äro belägna långt framom hälften
af näbbens längd. Tårna äro blott till hälften af sin längd förenade genom
simhud. Längden utgör ungefär 90 cm., hvaraf stjerten upptager 20 cm. - Genom
sin motvilja f Or vatten, som hon äfven visar i fångenskap, skiljer hon sig från
familjens alla öfriga arter. Utan tvång simmar hon högst sällan. Vid fångenskap
vänjer hon sig med lätthet; på Nya Holland lär hon fordom hafva hållits tam vid
nästan alla större gårdar, men numera har man. upphört med hennes afvel, emedan
hon blir besvärlig genom sin ofördragsamhet. I Europa hindras hennes
fortplantning ännu derigenom, att häckningstiden, motsvarande våren i Australien, infaller
under de sista höstmånaderna och vinterns köld ofta omintetgör förhoppningarna.
Man har likväl redan gjort den erfarenheten, att hönsgäss, hvilkas första ägg blifvit
förstörda af kölden, åter lagt ägg i februari och då lyckligt uppfödt sina ungar.
Deras bo är icke just konstrikt, men likväl vida bättre bygdt än de flesta andra
gässens, inuti glatt afrundadt och äfven vackert beklädt med fjäder och dun. Så
snart ungarne väl blifvit kläckta, visar sig gåskarlens modiga stridslust i all sin glans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
