Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
ANDFOGLAR.
Prutgåsen, hvars lefnadssätt jag här måste inskränka mig till att skildra, är i
likhet med sina fränder en kustfogel, som sällan lemnar hafvet ur sigte och endast
undantagsvis, följande större floder, besöker det inre landet. Hon går lika bra på
fast som på gytjig mark, simmar lätt och vackert, dyker förträffligt, i alla händelser
bättre än alla öfriga gåsarter, och öfverträffar dem äfven genom sin lättare och
vigare flygt, men intager under den samma icke lika regelbundet som de öfriga den
kilformiga ordningen, utan drager merendels fram genom luften i oordnade svärmar.
Då större skaror flyga upp, förnimmes ett buller, som liknar åska i fjerran; då de
ftyga rakt fram uppe i de högre luftlagren, förnimmes en tydligt hörbar susning, som
är skarpare än vid de större gässens, men mera dof än vid ändernas flygt. På samma
sätt som sina fränder lefver hon sällskapligt endast med sina likar, och tvingas hon
att förena sig med andra arter, håller hon sig i slutna hopar. Skiljes af någon till-
Fig. 241. Prutgås (Brentlius lernicla).
fällighet en prutgås från dessa hopar, flyger hon ängsligt omkring till dess hon åter
anträffar andra gäss af samma art och känner sig icke ens hemmastadd bland andra
tafiackor. Prutgåsen är vida mindre skygg än de öfriga gässen och blir först efter
en längre förföljelse försigtig. I fångenskap uppför hon sig till en början med mycken
försagdhet, men fogar sig snart i de förändrade förhållandena. I afseende på födan
skilja sig taflackorna från våra vanliga gäss så till vida, att de jemte gräs och
hafsväxter äfven förtära blötdjur. I den höga norden torde de sannolikt afbeta alla
derstädes växande plantor, hos oss föredraga de friskt ängsgräs och liknande växtämnen.
I norden förföljes prutgåsen af eskimåer och livalfiskfångare; vid sydligare kuster
dödas hon höst och vår i tusental, i Holland fångas hon i ännu större mängd med
tillhjelp af utsatta lockgäss. Hennes kött anses välsmakande, ehuru det har en
tra-nig bismak, som icke behagar hvar och en. Som denna bismak härrör af musslor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
