Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREGATTFOGLAR. 707
och oaktadt hennes stora simfötter är det ej stort bevändt med hennes simning, ty
hon låter hellre drifva sig af vinden än hon simmar, och tyckes i allmänhet betrakta
hvarje fötternas rörelse endast såsom nödhjelp. Såsom äkta störtdykare förskaffar
hon sig sin föda endast under flygten, i det hon från en viss höjd störtar sig ned
på vattnet och med sådan våldsamhet intränger i detta, att hon stundom krossar
hufvudet mot dolda klippor. Mot andra foglar visar hon sig ovänlig och ilsken, och
i stora sällskap tager det aldrig slut på striden och kifvet. Hennes väldiga näbb är
ett så fruktansvärdt vapen, att hon icke behöfver frakta någon annan hafsfogel; lika
fullt lära både fregattfogeln och vanliga labben på mångahanda sätt oroa henne och
tvinga henne att släppa sitt byte. Den, som en gång sett hafssulor å deras
ruf-ningsplatser, förstår att guanoberg kunna uppstå genom dem. Deras vingar
bortskymma solljuset och deras skrik bedöfvar dem, som närma sig. De infinna sig mot
slutet af april på dessa öar och lemna dem åter mot oktober. Deras bon stå så nära
hvar andra, att man på många ställen knappt kan gå fram mellan dem. Hvarje
hona lägger endast ett ägg. Mot slutet af augusti, på Grimsö vid Michaelitiden, äro
ungarne fullfjädrade och då mycket fetare än de gamla; invånarne bemägtiga sig så
många de kunna komma åt för att insalta dem. På S:t Kilda aiiställes årligen en
formlig jagt på ungarne, och denna urartar slutligen till ett verkligt slagtande. De
dödade foglarne kastas derpå från höjderna ned i hafvet, uppsamlas derstädes i båtar
och föras till Edinburg och andra städer, å hvilkas torg de alltid finna villiga köpare.
Fregattfoglar (Tachypetes). Om någon fogel förtjenar att kallas hafvets örn,
så tillkommer detta ined rätta Fregattfogeln (Tachypetes aquila, fig. 260),
representant för ett eget slägte, i första rummet kännetecknadt genom den långa och
djupt klufna stjerten. Den gamle hannen är brunaktigt svart, på hufvud, nacke,
rygg, bröst och sidor metalliskt grön och purpurskimrande, på vingarne med
gråaktig anstrykning, med öfverarmpennor och stjärtfjädrar brunaktiga. Honan skiljer
sig väsentligen genom sin mindre glänsande och ljusare färgade, på bröstet mer eller
mindre rent hvita fjäderdrägt. Längden utgör 108 cm., hvaraf stjerten upptager 47
cm.; vigten uppgår deremot till föga mer än halftannat kilogram. - Fregattfogeln
eger ungefär samma hemvist som »solens son» och utbreder sig äfven på samma sätt
öfver de inom vändkretsarne liggande hafven, men aflägsnar sig sällan så långt som
denne från kusterna. Man har visserligen funnit honom 70 till 100 geografiska mil
från närmaste land, men vanligen förirrar han sig knappt mer än 15 eller 20
sjömil från kusten och återvänder dit vid hvarje förändring af väderleken. Då
morgonen inbryter, lemnar han sin sofplats, och ömsom beskrifvande kretsar högt upp i
luften, ömsom flygande mot vinden, drager han till hafvet, fiskar i detta till dess
han mättat sig och återvänder till land, om storm hotar, redan på förmiddagen, men
eljest först under eftermiddagstimmarne. På land förstå fregattfoglarne icke att taga
sig fram, och icke stort skickligare synas de vara på vågorna, åtminstone har man
aldrig sett dem simma. Från däcket på ett fartyg kunna de icke flyga upp, och på en
flack, sandig strand äro de förlorade gent emot en fiende. Derför hvila de sig äfven
endast i träd, som gifva dem tillräckligt utrymme till att flyga upp. Om andra djur
bekymrar sig fregattfogeln endast så till vida som han tänker draga nytta af dem
på något sätt. Audubon förnekar, att han angriper hafssulor och pelikaner och så
länge pinar dem, till dess de uppkasta födan, men andra iakttagare bekräfta denna
gamla uppgift. Ett egendomligt intryck tyckas lifliga färger utöfva på honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
