Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724 GUMPFOTINGAR.
väderdrifna ända till våra eller till Storbritanniens, Hollands och Frankrikes kuster;
ja, hvarje vinter lära några förekomma vid Helgoland. Äfven alkeknotten närmar sig
land endast då han vill rufva, eller på vintern efter längre stormar; under vanliga
omständigheter, äfven oni sjön går högt, simmar han vid godt mod på de upprörda
vågorna, sofver på dem med näbben dold mellan skulderfjädrarna, kort sagdt, på hafvet
känner han sig alldeles hemmastadd, han må befinna sig hvar som helst. Bland
al-korna är alkeknotten den rörligaste, lifligaste och vigaste. Han går på tårna
jemförelsevis hastigt och skickligt, om också med små, trippande steg, kilar behändigt
omkring mellan stenarne eller kryper lik en råtta i bergspringorna, simmar och
dyker med en till och med inom hans familj utomordentlig färdighet, stannar två till
flera minuter under vattnet och fördrager länge oblid väderlek, innan han tröttnar.
Då han flyger, liknar han i ännu högre grad än befryndade arter en insekt, emedan
han rör sina små vingar med större hastighet än någon annan af dessa arter. Hans
föda tyckes företrädesvis bestå af små, nära hafsytan lefvande kräftdjur, ty blott
stundom finner man öfverlefvor af fiskar i hans mage. - På de högnordiska öarna
förena sig äfven dessa små foglar till otaliga skaror. Hvarje par uppsöker ett passande
rufningsställe djupt under nedstörtade klippstycken, och här lägger honan ett enda
ägg. - Roffoglar och roffiskar husera knappt värre än menniskan bland alkeknottarne,
hvilkas kött jemte renens räknas till läckerheterna i den höga norden. Man dödar
dem i tusental, stundom flera än trettio i ett enda skott.
De återstående slägtena inom familjen hafva sneda, sprickformiga näsborrar
belägna framför fjäderkanten. Af slägtet PhaleriSj som har en kort, men starkt
hoptryckt näbb, i hvilken munspringan och underkäken äro uppåt böjda, har en art,
Phaleris psittacula, som egentligen tillhör Kamtschatkatrakten, en gång förirrat sig
till Sverige.
Ett annat hithörande slägte är Lunneslägtet (Mormon), i främsta rummet
utmärkt genom en särdeles hög, hoptryckt, på tvären fårad näbb, i hvilken näsborrarne
sitta nära intill öfvernäbbkanterna. - Lunnefogeln (Mormon arcticus, fig. 266)
är en af hafvets sällsammaste foglar, af medelstorlek, med kort hals och tjockt hufvud.
Öfre delen af hufvudet, ett band om halsen och öfre ryggen äro svarta, kinderna
och strupen askgrå, de undre delarne hvita, på sidorna grå eller svartaktiga. Näbben
är i spetsen blekt korallröd, ljusare i sina fåror, vid roten blågrå, i munvinkeln
orangegul, foten cinnoberröd. Unga foglar skilja sig genom lägre näbb och mindre liflig
färg på fjädrarna. Längden är 31 cm., hvaraf stjerten upptager 6 cm. -
Lunne-fogeln bebor Nordsjön, norra delen af Atlantiska hafvet och Ishafvet till 80° nordl.
bredd och finnes således lika väl vid de europeiska kusterna som vid de asiatiska och
amerikanska, men ersattes i norra delen af Stilla hafvet af en närstående art. På
Atlantens europeiska sida bildar han på alla fogelberg hufvuddelen af der
förekommande foglar. På min resa till Lappland träffade jag lunnefogeln först i närheten af
Lofoten. Hvad som allra först föll mig i ögonen var hans för mig högeligen
öfverraskande flygt tätt öfver vågorna, liksom ville han icke lyfta sig öfver dem, utan endast
glida på dem. Fogeln begagnar dervid vingarne lika mycket som fötterna och skjuter
sig hastigt från våg till våg, ungefär såsom en till hälften flygande, till hälften simmande
fisk, slår oupphörligt med vingar och fötter i vattnet, beskrifver den ena bågen efter
den andra, smygande sig efter vågorna, och arbetar sig framåt som det tyckes med stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
