Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA LANDTSKÖLDPADDOR. IB
På Sicilien eller i Italien i allmänhet föras dessa landtsköldpaddor regelmessigt till
torgen, emedan köttet öfver allt ätes och i synnerhet den af det samma beredda
soppan mycket skattas. I Mindre Asien dresseras hundar, hvilka spåra upp dem,
göra stånd framför dem och skälla till dess jägaren hinner fram.
Från Sydamerika kommer för närvarande mycket ofta en landtsköldpadda
lefvande till oss, hvilken i Brasilien kallas Schabuti, men som vi kalla
Skogssköldpaddan (Testudo tabulata, fig. 3). Ryggskölden är högt hvälfd, mycket stark och
märkbart förlängd eller från sidorna sammantryckt. Käkarnes hornartade kant är
skarp och fintandad. Alla plåtar äro enfärgadt smutsgula eller gråbrunaktiga, i
kanterna vanligen något dunkelt färgade; de nakna delarne hafva en svartaktig färg
och tecknas med mångahanda orangegula fläckar; hjessan är blekgul, med svartaktiga
fläckar och streck, den öfriga delen af hufvudet svartaktig. Öfver näsan stå ett par
runda, gula fläckar bredvid hvar andra, öfver öronhinnan stå äfven två liknande
fläckar, och en likadan finnes på bakre änden af underkäken. Hela djurets längd
ined utsträckt hals utgör omkring 37, ryggsköldens längd 25 cm.
Schabutin utbreder sig enligt prinsen af Wied öfver största delen af Brasilieny
bebor enligt Schomburgk alla Guyanas skogar till en höjd af 600 meter öfver
hafvet, och förekommer enligt Gachet i stort antal i hela Venezuela samt derjemte
äfven i Vestindien. På passande ställen synes schabutin vara mycket talrik. »Jag
fann», säger prinsen af Wied, »tomma skal i Tapebucus skogar, en half grad
norr om Cabo Frio, och härifrån norr ut anträffade jag sjelfva djuren öfver allt i
östra Brasiliens stora skogar. Vid Belmonte voro de icke sällsynta, och i
botoku-dernes respåsar sågo vi hela skal af dem äfvensom flodsköldpaddaus ryggsköldar, i
hvilka dessa vildar rifva sina färger. Vid floden Ilheos hafva vi på vår oafbrutna
skogsvandring ofta träffat dem i tätaste skogen. - Under den varma årstiden bilda
de en hög af torra löf och lägga i den tolf eller flera ägg. - Som dessa
sköldpaddor icke hafva någon oangenäm lukt, ätas de af portugiser, negrer och indianer;
de äro också vid vissa tider mycket feta. I många trakter, t. ex. vid floden Ilheos,
håller man dem derför i små, runda, med lodrätt nedslagna pålar kringgärdade
gårdar för att vid tillfälle använda dem. I husen kan man hålla dem lefvande flera
c?
år; sättas de i en låda, äta de genast bananer, som de tycka mycket om, blad och
många slags frukter.»
»Nästan alla resande», säger Gunther, »hvilka under sextonde och sjuttonde
århundradet meddelade underrättelser om sina äfventyr och upptäckter i Indiska
och Stilla hafvet, omtala otaliga jettesköldpaddor, hvilka de träffade på vissa enstaka
eller i grupper förenade öar. Dessa öar, som alla lågo emellan eqvatorn och
stenbockens vändkrets, bilda två zoologiska medelpunkter. Den ena omfattar
Sköldpadds-eller Galapagosöarna, den andra Aldabra, Réunion, Mauritius och Rodriguez. Båda
grupperna äro mycket olika beskaffade, men båda hade vid den tid de upptäcktes
det gemensamt, att de herbergerade hvarken menniskor eller andra större däggdjur.
Ingen af de ifrågavarande sjÖfararue berättar sig hafva funnit de nämnda
sköldpaddorna annanstädes, vare sig på en ö eller på indiska fastlandet. Det är icke
troligt, att icke den ene eller andre resanden skulle hafva omtalat ett sådant möte,
ty alla den tidens sjömän skänkte jettesköldpaddorna sin fullaste uppmärksamhet,
emedan de utgjorde en vigtig del af deras föda. Resor, som vi numera fullborda på
några få veckor, fordrade då för tiden hela månader; alla fartyg voro visserligen
bemannade så talrikt som möjligt, men endast torftigt utrustade med lifsmedel; dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
