Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 LANDTSKÖLDPADDOE.
mycket farliga sår. Fiskar, grodor och andra ryggradsdjur, som lefva i vattnet,
utgöra deras föda, men de angripa icke uteslutande mindre djur, utan våga sig pä
ganska stort byte, exempelvis änder eller gäss. - Gamla alligatorssköldpaddors kött
är onjutbart till följd af den starka mysklukt, som vidlåder det, köttet af yngre djur
anses deremot lika så närande som smakligt. Ännu högre skattas äggen. För att
finna dem begifver man sig i juni, under läggningstiden, till de sandiga ställen, på
hvilka alligatorssköldpaddan lemnat sina spår. Med tillhjelp af en käpp undersöker
man jordmånen, och der denna är lösare än eljest, upptäckes den i den samma
nedgräfda skatten. Så träffas stundom i den må hända af flera honor använda gropen
sextio till sjuttio de präktigaste ägg.
*£» *L*
.T* -T"
Den andra underfamiljen, som omfattar Flod- eller Vattensköldpaddorna
(Chelydina)^ utmärker sig genom följande kännetecken: bäckenet hos alla
flodsköldpaddor är alltid sammanväxt med bukskölden, och denna sammansättes af tretton
plåtar, alldenstund till de båda halsplåtarne kommer en mellanhalsplåt. De flesta
flodsköldpaddor kunna icke draga in sin hals, som är af påfallande längd, utan
nödgas böja honom åt sidan under ryggsköldens vanligen framskjutande kant, då de
vilja dölja honom.
»Mot klockan elfva på förmiddagen», så skildrar Alexander von Humboldt,
»stego vi i land på en ö midt i strömmen, hvilken ö indianerne i missionsområdet
Uruana betrakta såsom sin egendom. Ön är berömd för sin sköldpaddfåugst eller
rättare den äggskörd, hvilken årligen göres här. Vi funno mer än trehundra indianer
lägrade under hyddor af palmblad. Utom guanerne och otomakerne från Uruana, hvilka
båda anses för vilda stammar, som icke kunna civiliseras, funnos karaiber och andra
indianer från nedre Orinoco på stället. Hvarje stam hade lägrat sig för sig sjelf.
l den larmande hopen varseblefvo vi några hvita, hufvudsakligen köpmän från
Angostura, hvilka kommit uppför floden för att af infödingarne köpa
sköldpaddsägg-olja; vi träffade äfven missionären i Uruana, som berättade oss, att han kommit hit
med indianerne med anledning af äggskörden, för att hvarje morgon under bar
himmel läsa messan och för att skaffa sig olja för altarlampan, men framför allt för att
hålla ordning i denna ’indianernes och kastilianernes fristat’. I sällskap med
denne-missionär och en köpman, som berömde sig af att i tio års tid hafva öfvervarit
äggskörden, gingo vi omkring ön, hvilken man besöker såsom marknaden hos oss. Vi
befunno oss just på en jemn sandsträcka. ’Så långt blicken når långs stranden’,
sade man oss, ’ligga sköldpaddägg under jordytan’. Missionären bar en lång stång
i handen och visade oss, huru man gick till väga för att med den samma undersöka,
huru djupt ägglagrefc sträckte sig, liksom bergsmannen utforskar gränserna för ett
lager af mergel eller dylikt. Stöter man stången lodrätt i marken, så känner manr
då motståndet med ens upphör, att man uppnått den håla eller den lösa jordmånr
hvari äggen ligga. De strandsträckor, på hvilka nästan alla Orinocos sköldpaddor
årligen tyckas samla sig, ligga mellan Orinocos och Apures sammanflöde och
de-stora fallen eller Raudales, och här finnas’också de tre mest berömda fångstplatserna.
En art, arrausköldpaddan går, såsom det tyckes, icke upp öfver fallen, och såsom
man försäkrar oss, förekomma ofvanför Atures och Maypures endast
terekaysköld-paddor.»
Arrausköldpaddan (Podocnemis expansa, fig. 8), ett stort djur, hvars skal
uppnår en längd af 50 cm. och hvars hela längd stiger till 80 cm., tillhör Sken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
