Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 HAFSSKÖLDPADDOR.
Tredje familjen: Hafssköldpaddor (Cheloniida).
De hithörande medlemmarne skilja sig från ordningens öfriga arter derigenom
att lemmarne äro breda och platta, så att säga förvandlade till fenor, af hvilka de
främre i längd betydligt öfverträffa de bakre. Fötterna hafva sålunda, såsom Wagler
framhåller, stor likhet med skäldjurens. Tårna öfverdragas af en gemensam hud
och blifva derigenom orörliga och förlora äfven till största delen klorna.
Trumhinnan är utvändigt ej synlig. - Alla till denna grupp hörande sköldpaddor lefva
i hafvet, stundom på hundratals sjömils afstånd från kusten; de simma och dyka
förträffligt och komma i land endast för att lägga sina ägg.
Familjen, som räknar vida färre arter än man förr trott sig kunna antaga,
sönderfaller i två underfamiljer. Till den förra eller Tafvelsköldpaddor^ (Chelonina)
räknar man de arter, hvilkas sköld täckes med regelmessiga bredvid eller
taktegel-forrnigt öfver hvar andra liggande plåtar och hvilkas fenfötter bära en eller två klor
hvardera.
Enligt Strauchs undersökningar omfattar de Egentliga sköldpaddornas slägte
(Ch el o n e) icke mer än två, mycket varierande arter: soppsköldpaddan och
karettsköldpaddan. - Soppsköldpaddan (Chelone viridis, fig. 11) är ett mycket stort
djur, som kan blifva mer än 2 meter långt och väga mer än 500 kilogram. Hon utmärkes
genom de framtill icke hakformigt böjda och framdragna, utan afstympade, men för
öfrigt skarpa, fmtandade käkarne, genom de bredvid, icke öfver hvar andra liggande
ryggsköldsplåtarne och ett enda par plåtar mellan näsborrarne och pannplåten.
Soppsköldpaddan bebor alla den varma och tempererade zonens haf och synes
härstädes öfver allt förekomma talrikt. Man har iakttagit henne från Azorerna till
Godahopps-udden, långs hela afrikanska kusten och på alla till denna verldsdel
hörande öar, vid Amerikas atlantiska kust från 34° norcll. bredd till Plataflodens
mynning, men i Stilla hafvet från Peru till Kalifornien och på Sköldpaddsöarna;
likaså är hon funnen i Indiska oceanen och i de till detta haf hörande vikar och sund
från Maskarenerna och Mozambiquekanalen till Röda hafvet, vid alla Ostindiens kuster,
vid Sundaöarna och Philippinerna och slutligen äfven vid Australiens kuster.
Enstaka, vinddrifna exemplar hafva fångats äfven vid Amerikas nordöstra kust och vid
europeiska kuster. - Soppsköldpaddorua äro liksom alla deras fränder fulländade
hafsdjur. De uppehålla sig företrädesvis i närheten af kusterna, träffas visserligen icke så
sällan utanför eller i större floders och strömmars mynningar, men mötas oftare
mycket långt ifrån dessa, mången gång midt ute på hafvet. Här ser man dem
simma omkring nära ytan, stundom väl äfven, såsom det tyckes, sofvande flyta på denna,
men vid minsta anledning genast försvinna i djupet. Då de tumla om i vattnet,
påminna de lifligt om flygande stora roffoglar, exempelvis Örnarne; ty de simma
beundransvärdt väl med lika mycken kraft som hastighet, med lika stor, oföränderlig
uthållighet som behag; de simma lika utmärkt på olika djup och intaga i vattnet alla
tänkbara ställningar, i det att de än mer, än mindre förändra den horisontela ställningen.
- I olikhet med den närbeslägtade karettsköldpaddan, som är ett mera utpregladt
rofdjur, lär soppsköldpaddan, åtminstone under vissa förhållanden, hufvudsakligen förtära
hafsväxter, i synnerhet tång, och sålunda förråda sig der, hvarest hon är talrik, genom
dessa växters af bitna delar, som flyta på hafsytan. Jag kan icke motsäga dessa
uppgifter, men måste anmärka, att icke allenast de karettsköldpaddor jag haft i fången-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
