Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen.
q/?
00 PANSARÖDLOR,
skär luften, hvarvid han visar en del af ryggen och merendels äfven stjertspet.....
Vill han hastigt tillryggalägga ett stycke, svänger han stjerten fram och till baka
åt sidorna och ror samtidigt med bakfötterna, hvilka han, såsom det tyckes,
företrädesvis använder att styra med. Äfven på land rör krokodilen sig icke oskickligt,
ehuru han här endast undantagsvis vandrar längre sträckor. På en af sina resor
störde min vän^ Penney en krokodil, som gömt sig i en till största delen med torrt
löf fyld regnfåra. Då de ridande ankommo, flydde han och ilade raka vägen till
den omkring 10 kilometer aflägsna floden, men han utförde sin flykt med sådan
skyndsamhet, att man icke förmådde upphinna honom med den snabbaste ridkamel.
- Det är svårt att fälla ett omdöme om krokodilens högre förmögenheter. Under
vattnet ser djuret särdeles skarpt och ganska bra äfven på land. I alla händelser hör
krokodilen bättre än de flesta andra, ja möjligen alla andra kräldjur. Såsom man lätt
kan öfvertyga sig, då man jagar honom, märker han det obetydligaste buller och har i
tara, i de allra flesta fall, sin skarpa hörsel att tacka för sin räddning eller säkerhet.
Deremot synas oss lukt, smak och känsel outvecklade, för att icke säga slöa. En
viss grad af förstånd kan man icke frånkänna honom. Han glömmer icke, att han
lidit förföljelse och söker sedermera försigtigt undandraga sig den. Gamla djur,
hvilka redan i många år bebott samma sandbank, lemna denna, om de oupphörligt
störas, och utvälja då alltid med en viss skicklighet en annan plats till att sofva
och sola sig på, och likaså lägga de noga märke till de ställen, på hvilka de ofta
kommit öfver byte, exempelvis de ned till stranden ledande vägar, som begagnas
af ’boskapsdjuren eller vattenhemtande qvinnor. Bär stryka de lurande omkring i
närheten. På land är krokodilen ytterligt feg, i vattnet deremot må hända icke
precist modig, men likväl dristig och företagsam. - Krokodilen kan yttra doft
bolån d e läten, men låter endast höra sin stämma, då han är i högsta grad upphetsad.
Under en hägerjagt vid Hvita Nilen närmade jag mig försigtigt ett brant ställe vid
stranden och varseblef, i stället för den eftersträfvade fogeln, tätt nedanför mig en
krokodil, på hvars skalle jag afsköt det för hägern bestämda skottet. Han höjde
sig ursinnigt upp ur vattnet och morrade högt, hvarpå han försvann i djupet. -
Vanligen stiga krokodilerna mot middagstiden ur strömmen för att sola sig och sofva;
flytande på vattnet kunna de endast häugifva sig åt en halfslummer: så hafva
åtminstone mina fångna krokodiler visat. För att taga sin middagssömn kryper
krokodilen särdeles långsamt och betänksamt upp på en låg sandbank, ser sig med sina
sjögröna ögon försigtigt omkring och lägger sig till rätta .för att sofva, sedan han
först en längre stund gifvit akt på omgifningen. Då kastar han sig med ens tungt
ned på buken. Han ligger nästan alltid krökt, med nosen och stjertspetsen vända
mot stranden; ofta spolar vattnet öfver stjerten. Stores krokodilen icke, stannar han
på land till emot solnedgången. Någon gång ligga flera till en del på hvar andra,
men vanligen ligger hvar och en för sig sjelf och på något afstånd från den andra,
i synnerhet hålla sig ungarne på aktningsfullt afstånd från de gamla. Med
skymningens inträde hafva de lemnat alla sandbankar. Nu börjar jagttiden, som
fort-sättes hela natten, må hända ännu under morgontimmarne, och företrädesvis gäller
fiskarne i floden. Men jemte fisk fångar krokodilen äfven alla större och mindre
däggdjur, som oförsigtigt nalkas floden för att dricka, ja, till och med vadare och
vattenfoglar. Han nalkas sitt bytes vattnings- eller hviloplatser med stor försigtighet,
sänker sig helt och hållet under vattnet, simmar fram långsamt och utan buller och
sticker endast upp näsborrarne ur vattnet för att andas. Då han angriper, skjuter
han, såsom jag ofta iakttagit, med blixtens hastighet i rak rigtning mot stranden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
