- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
108

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

ORMAR.

att anakondan föder lefvande ungar, kan således ej utan vidare bestridas; dock tyckes
det, som om i sådana fall ungarne komme för tidigt till verlden, alldenstund en
anakonda i Dinters menageri den 26 maj lade 36 ägg, hvilka mellan två yllefiltar
förvarades i en temperatur af +36° och verkligen mognade till den 18 juni, dåden
första ungen, af ungefär ett fingers tjocklek, frisk och sund utkläcktes. I frihet
tyckas ungarne, så snart de lemnat ägget, genast begifva sig i vattnet, men ännu
en längre tid hålla till sammans i sällskap och gemensamt lägra sig i de närmaste
träden på stranden. - Anakondan dödas utan förbarmande öfver allt, hvarest hon
anträffas. Hennes stora, tjocka skinn garfvas och förarbetas till hästtäcken, stöflar och
kappsäckar. Det hvita fettet, som man vid vissa tider på året finner i mängd i hennes
kropp, användes mycket, och botokuderne äta köttet, om händelsen förskaffar dem
ett dylikt djur. I våra menagerier eller i Londons, Paris’, Amsterdams och Berlins
zoologiska trädgårdar, i hvilka ormar hållas, ser man lika ofta anakondan som afguda-

ormen.

# *

*



»Den första kunskapen om ett ofantligt kräldjur, som griper menniskor, till
och med stora fyrfota djur, slingrar sig om dem och på detta sätt knäcker deras ben,
som slukar getter och rådjur», säger Humboldt, »har först kommit till oss från
Indien och Guineas kuster. Så föga vigt än ligger på namnet, så vänjer man sig
likväl endast med svårighet vid, att det i den verldshälfva, i hvilken Virgilius
besjungit Laokoons qval och dermed återgifvit en af de asiatiska grekerne från
långt sydligare folk hemtad saga, icke skulle finnas någon Boa constrictor, ty då
den boa, som Plinius omtalar, var en afrikansk och sydeuropeisk orm, så borde
Daudin hafva kallat den amerikanska boan for Python och bevarat namnet Boa åt
den indiska Python.» Numera kan begreppens förvexling icke godtgöras: det en
gång i vetenskapen införda namnet får icke utan vigtiga orsaker uppgifvas. E^ii
denna grund förstå vi med namnet »Python» ordningens jettar i gamla verlden.
Pythonormarne (Pythonince), som bilda jetteormarnes tredje underfamilj eller
enligt några forskares åsigt en särskild familj, skilja sig från boaormarne
hufvudsakligen derigenom, att hos dem äfven mellankäksbeneu äro väpnade med tänder och
att de undre stjertplåtarne bilda två rader.

I största delen af Indien bor bengalernes Peddapoda, vår Ti g er orm
(Py-ilion molurus, fig. 44), representant för Klippormarne (Pytlion), hvilka kännetecknas
derigenom, att endast främre hälften af hufvudets öfre del täckes af regelbundna
plåtar, bakre delen deremot af fjäll, att nosplåten och några öfre och undre läpplåtar
hafva gropar och att näsborrarne ligga mellan två olika stora plåtar. Tigerormen
uppnår en längd af 7 till 8 m.; ännu längre exemplar torde ytterst sällan, om ens
någonsin, förekomma. Hufvudet är gråaktigt köttfärgadt, på hjessan och pannan ljust
olivbrunt, ryggen är ljusbrun, med grågul anstrykning på midten, undersidan är
hvit-aktig. En oljebrun strimma löper från näshålet genom ögat ned bakom munvinkeln,
en på samma sätt färgad fläck af trekantig form står under ögat, en stor, Y-formig
eller ock en enkel, aflång fläck finnes på bakre delen af hufvudet och nacken.
Ryggen bär en rad stora, oregelbundet fyrsidiga, bruna fläckar, som hafva mörkare
kanter, och långs sidorna löpa mindre fläckar. - Tigerormens utbredningsområde når
från södra delen af Indiska halfön anda till Himalayas fot och från kusten af Ära-

.

biska hafvet till södra Kina. Om han finnes på Malajiska halfön är osäkert, och
likaså är det icke bevisadt, att lian är af samma art som den på Ceylon lefvande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free