- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
159

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GROPORMAR.

159

hembildningar, hvilka kunna jemföras med ihåliga käglor, och utvändigt visa tre
upphöjningar, med spetsarne rigtade mot stjertspetsen. Hvarje kägla sitter fäst på
två knölar hos den föregående, men så löst, att de alla äro rörliga och kunna skrapa
mot hvar andra. Denna skallra är tydligen en bildning af öfverhuden. -
Skallerormar finnas så väl i södra som norra Amerika, men också endast der. De bebo
företrädesvis torra, sandiga eller steniga ödemarker, i synnerhet sådana, som äro
beväxta med låga buskar, men föredraga här likväl granskapet af vatten framför de
torra ställena. Deras lefnadssätt vill jag närmare skildra med hänsyn till de båda
bäst kända arterna, men jag är icke i stånd att garantera, att allt, som jag efter
andra berättar, är fritt från hvarje fabel.

Hos Skallerormen (Crotalus durissus, fig. 62) är bottenfärgen på kroppens
öfre del dystert gråbrun; teckningen består af oregelbundna svarta tvärband, hvilka



S^^^R^&Ä

""-^s ^-i. ±*£> *– . - ’ ^

W-’^^^-^-;^^^-^^^





<#**’«&&

iP

r=- -_y-^- ?**&-&’’

^^’^-^jvr
^=^~–^^-**–-

Fig. 62. Skallerorm (Crotalus durissus).

förlora sig på den mörkare stjerten; undersidan är gulhvitaktig med små svarta
punkter. Mycket gamla honor lära uppnå en längd af nära 2 m.; honor af 1,6 m.
längd höra likväl redan till sällsyntheterna. - Skallerormens utbredningsområde
sträcker sig från Mexikanska viken norr ut ända till 46° nordl. bredd, ehuru det
inskränker sig endast till vestra Amerika; åtminstone uppgifva alla berättare
öfverensstämmande, att ormen förekommer öster ut vid Atlanten endast upp till
Cham-plainsjön. Man tillskrifver landets framåtskridande uppodling och svinens ökade
antal, att skallerormen ständigt aftager i mängd. Denna orm är ytterst känslig för
väderleksvexlingar och förändrar redan under dagen nästan hvarje timme sin
vistelseort. Om morgonen badar han sig i daggen och utväljer sedan en passande plats på
en stig eller stenhäll för att sola och torka sig; under middagshettan uppsöker han
torra, skuggiga platser och ligger här stilla, men aflägsnar sig äfven nu icke långt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free