Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA GKODOE.
hvilka hela månader igenom måste hållas under vatten och i likhet med de
ofvannämnda dammarne vimla af för henne behagligt byte. Vid sådana vattendrag gör
hon sig mycket bemärkt, icke allenast för ögat, utan äfven för örat. Stor vän af
värme, söker hon tillgodogöra sig hvarje solstråle, kommer derför hela dagen
regelbundet upp till ytan och håller sig här, med hufvudet öfver vattnet och de väldiga
simfötterna vidt utspärrade, på ett och samma ställe, eller ock, hvilket faller sig
beqvämare för henne, sätter hon sig på en vattenplantas breda blad, en flytande
träbit, en uppskjutande sten, ett klippblock vid strandkanten eller dylikt och njuter
här af värmen. Nalkas aftonen eller afkyles luften till följd af regn, samla sig
dammens alla grodor, helst på något afstånd från stranden, mellan plantorna, och
börja utföra ett af de omtalade sångstyckena. Så fortgår det från midten af april
till slutet af oktober eller något tidigare, då ätliga grodan tvingas att söka skydd
mot vintern i djupet af vattendragen, antingen i gytjan eller i någon hålighet.
Redan i södra Europa uppträder hon långt tidigare och försvinner senare; i norra
Afrika håller hon ingen vintersömn alls på sådana ställen, der vattendragen icke
uttorka, utan lefver år ut och år in på ungefär samma sätt, endast med den skilnad,
att hon under lektiden skriker lifligare och mera ihållande än eljest. Liksom hennes
flesta slägtingar rör sig ätliga grodan på land endast hoppande, men är i stånd att
göra ganska långa språng och förstår att styra dessa med öfverraskande säkerhet. I
vattnet simmar hon hastigt framåt, i synnerhet då hon rör sig på något djup, men på
sjelfva ytan förflyttar hon sig vanligen endast helt makligt. Hon är dock äfven i stånd
till att med ett kraftigt simtag slunga sig temligen högt upp ur vattnet, vare sig
för att gripa en förbiflygande insekt eller för att komma upp på en högre belägen
hviloplats. Hennes sinnen stå på den högsta grad af utbildning, som medlemmarne
af denna klass i allmänhet kunna ernå. Örn hennes förstånd Öfvertygar man sig
»/ C5 O
* »
lätt, om man iakttager henne en längre tid. Äfven hon rättar sitt beteende efter
omständigheterna. Der ingen stör henne, blir hon slutligen så litet skygg, att hon
låter menniskan nalkas till blott en fots afstånd ifrån sig, innan hon med en väldig
~ ’ o
sats griper till flykten. Der hon förföljes, flyr hon deremot redan på långt håll,
och till och med om hon ligger midt i en mindre vattensamling, dyker hon ned, så
snart den välbekante fienden visar sig vid stranden. Äldre grodor äro alltid
försig-tigare än yngre, blifva också liksom erfarna däggdjur och foglar de yngres värn are,
och dessa äro kloka nog att inse, att det för dem är det bästa att följa sina äldre,
förståndigare likars föredöme. De akta sig äfven väl för andra djur, som kunna bli
farliga för dem; vid dammar, hvilka regelbundet besökas af storken, fly de vid dennes
ankomst lika skyndsamt som då en menniska uppträder. Sitt byte förskaffa de sig
icke sällan med en viss list, liksom rofdjur lura de på det samma, simma sakta under
vattnet fram till det och gripa plötsligt efter det samt veta äfven rätt väl att hjelpa
sig, då det blir dem svårt att rå på ett af dem fångadt djur. I fångenskap lär sig
ätliga grodan småningom känna sin vårdare och äfven att behörigen uppskatta burken
med mjölmask, visar efter hand en viss tillgifvenhet för sin herre, mottager af honom
den föda, han räcker henne, låter taga sig och bära sig omkring i handen utan att
fly och vänjer sig slutligen äfven vid att i stället för lefvande byte hålla till godo
med de bitar af annan föda, hvilka tillkastas henne. - I förhållande till sin storlek
kan den ätliga grodan kallas ett ganska glupskt rofdjur. I frihet förtär hon. endast
sådant byte hon sjelf fångat och blott lefvande djur; hvad som icke rör sig lockar
henne icke till språng. I likhet med alla i andligt afseende lågt stående varelser
varseblifver hon ett lefvande väsende först af dess rörelse. Medan hon förskräckt ta^er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
