Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA SERIEN:
LTJMFISKAE (DIPIOI).
FÖRSTA ORDXINGEN:
i r e 11 o i d. e i).
o
Ar 1835 upptäcktes i Sydamerika och vestra Afrika två ryggradsdjur, angående
hvilkas ställning och betydelse naturforskarne ännu i dag icke enat sina åsigter. Om
det i allmänhet finnes förbindelselänkar mellan olika klasser, så äro dessa djur sådana
länkar. De stå nemligen i sjelfva verket på gränsen mellan amfibier och fiskar och
visa kännetecken, som erinra om båda dessa klasser. Till sin byggnad likna de
fiskarne, till sin andhemtningsverksamhet, som motsvarar byggnaden af deras
and-hemtningsorgan, likna de åter vattenödlorna. Till lefnadssätt, väsende och beteende
påminna de om så väl de enas som de andras seder och vanor. Johannes Mtl 11 er
och andra forskare hafva uppdagat, att fiskkarakteren är öfvervägande i deras
byggnad, och derför anvisat dem deras ställning i denna klass.
L un g f iskar n e, af hvilka inan känner fyra arter, bilda en enda familj
(Pro-topteridce), som erhållit namn af fjällbatrachier. Till sin }^ttre gestalt likna de
helt och hållet fiskarne; det trekantiga hufvudet är bredt, munöppningen
oproportionerligt stor, ögat litet, liknande groddjurens. Kinderna äro i likhet med hela
kroppen fjällbeklädda, gälspringorna små och lodräta, gälarne hos några inre, hos
andra yttre, i det att här tre små, fransade, fjäderlika gälar förgrena sig utanför
gälspringan, medan de hos de förra ligga innanför springan. Bakom gälarna stå
bröstextremiteterna, stjelkformiga, ledade lemmar, på hvilkas båda sidor, eller endast
på insidan, en kort fenhinna synes stödd af horniga strålar. De bakre, på samma
sätt bildade extremiteterna sitta bredvid ändtarmens nrynning. I stället för ryggfena
finnes en lodrätt stående, af hornstrålar stödd hudkant, som tager sin början ungefär
på ryggens midt eller ännu längre bakåt, löper till stjertfenan, fortsattes på dennas
undra sida och här når ända till ändtarmens öppning. Hela kroppen beklädes af
breda, rundade, taktegellikt öfver hvar andra liggande fjäll. Särdeles egendomlig är
tandbyggnaden, i det att framtill under skallen på den del, som bildar öfverkäken,
eller på gombenet höga, lodräta, skarpa tandskifvor äro fastväxta, hvilka i
underkäken motsvaras af liknande skifvor. Bakom gälspringan finnas tre väl utbildade
bågar af gälbladsrader, mellan hvilka alldeles på samnia sätt som hos andra fiskar
gälspringorna leda in i svalget. Dessutom finnas ännu två till tre gälbågar, som
icke bära några gälblad och hvilkas pulsådror utan förgrening öfvergå dels i aortan,
dels i lungorna, så att det från hjertat kommande blodet antingen går in i gälbladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
