Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
BENFISKAR. TAGGFENIGA.
i djupt vatten; i januari finner mau utkläckta, omkring 2 cm. långa ungar, som
kallas chads (tschäds), i magsäcken på större fiskar, hvilka fångas två sjömil från
kusten. Under sommarens lopp uppträda de, sedan de uppnått en längd af 10 till
12 cm., i oräknelig mängd vid kusten, äfven midt i hämnarne till stor fröjd för alla
amatörer af metning med spö, emedan de girigt snappa efter hvarje bete. För
öfrigt inskränkes deras föda ingalunda till djuriska ämnen, ty de förtära äfven sjögräs,
hvilket de lätt afslita med sina egendomligt bildade tänder.»
Bland de hithörande slägten, som icke hafva några krosstäuder, utan endast
spetsiga eller hoptryckta tänder på käkarne, böra vi nämna Hafsrudorna
(Cantha-rus), emedan en art af dem, Gråa h af sr u dan (Cantharus lineatus), liksom de
föregående egentligen en medelhafsfisk, med utbredning äfven i Atlanten utanför
detta haf, norr ut allmän ännu vid England, någon gång anträffas utanför Norge och
vår vestkust.
.j* ^i^
Box-fiskar. Akta växtätare äro arterna af slägtet Box, långsträckta hafsbraxnar
med små munnar och stora ögon. Deras vigtigaste kännetecken ligga i tand byggnaden,
som består af endast en rad, i öfverkäken platta, flerspetsade, skärande tänder. Med
denna för af bitande af hafsväxter passande tandbyggnad står den långa tarmen och de u
lilla magsäcken med få pylorusbihang i öfverensstämmelse. - Provencalernes Bog a
(Box vulgaris) uppnår en längd af omkring 40 cm. och tillhör Medelhafvets vanligaste
fiskar, men förekommer äfven i stor mängd i närheten af Madeira, bebor likaså
Portugals vestkust och nordvestra kusten af Spanien, hvarifrån den stundom ehuru sällan
förirrar sig till Storbritannien.
Familjen Kindpansrade (Cataphracti).
Så kallar man fiskar, hos hvilka de ben, som bilda undre ögonhålsringen,
nedåt-bakåt utbreda sig, genom ett utskott förenas med förlocket och liksom gällocksstycket
och hufvudet äro mer eller mindre försedda med taggar af mycket olika slag. De
kindpansrade £skarnes ansigtsuttryck erhåller genom de många skrofliga ojemnheter,
hvilka, om de utvecklat sig till taggar, tjena såsom dugtiga vapen, något högst
egendomligt, hvartill dessutom kommer fenornas äfvensom fjällens mer eller mindre
ovanliga bildning. Ryggsidan är antingen utrustad med två ryggfenor eller också är
den enda fenan delad i två afdelningar. Bukfenorna sitta på bröstet. Svaga,
kard-lika, sällan kägelformiga tänder väpna käkarne. Simblåsa saknas hos åtskilliga arter.
- Med undantag af ett enda slägtes medlemmar lefva alla kindpansrade fiskar i hafvet
och dertill på betydligt olika djup i detta, somliga regelbundet på hafvets botten,
andra då och då äfven i högre vattenlager, öfver hvilka de kunna höja sig »flygande».
Vanligen ligga de tröga och orörliga på bottnen af vattendragen, mer eller mindre
inbäddade i gytja eller sand, stundom äfven dolda i klyftor och klippremnor, och
afvakta i denna ställning, att deras byte skall draga förbi. Kommer detta i närheten,
så lyfta de sig, skjuta den tjocka framdelen af kroppen framåt genom slingrande rörelser
och ila mot det uppspanade bytet, sluka det i sitt ofta oproportionerligt stora gap och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
