Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅFSGOSAE.
273
tonkonstnärer äro fiskar, de s. k. trumf is k ar ne, hvilka förekomma i olika haf,
i synnerhet i Atlantiska och Indiska verldshafven, och frambringa tydligt hörbara
toner. »På aftonen mot klockan sju den 20 februari 1803», berättar Humboldt,
»skrämdes hela besättningen af ett utomordentligt buller, som liknade trumning i
fria luften. Man trodde till en början, att ljudet härrörde af vindstötar, men snart
förnam man det tydligt på fartyget, i synnerhet vid dess främre del. Det liknade
det buller, som uppstår vid vattnets sjudande, då blåsorna springa sönder. Nu
fruktade man, att möjligen någonstädes en läcka kunnat uppstå, men snart hörde man
det från alla delar af fartyget till emot klockan nio, då det upphörde.»
Skeppslöjtnanten John White, som reste till Kina, hörde likadana ljud och jemför dem
med orgelns toner, klockors klang eller ljudet af en väldig harpa och grodors
qvä-kande, alldenstund de liknade än det ena, än det andra. De voro så starka, att
Fig. 104. Riddare fisk (Eques lanceolatus).
man tyckte skeppet darra, förstärktes äfven småningom och utbredde sig slutligen
öfver fartygets hela botten och sidor. Först på färden uppför Kambodjafloden aftogo
<le sällsamma ljuden, och slutligen upphörde de alldeles. Den om bord varande
tolken underrättade de resande, att tonerna härrörde från fiskar af äggformig, platt
gestalt, hvilka plägade draga fram i svärmar, men äfven kunde hänga sig fast vid
hårda föremål. I närheten af nordamerikanska kusten har man flere gånger
iakttagit trumfiskar och således åtminstone kunnat bestämma några af dem. Härstädes
simma de långsamt och likformigt omkring i skaror, samla sig gerna omkring
fartygen och låta då, i synnerhet under stilla nätter, tydligen och oafbrutet höra sin
musik. Man vet ännu icke, på hvad sätt de frambringa ljuden, men man förmodar,
att de stora svalgtänder, af hvilka de äro i besittning, deltaga i dessas frambringande,
eller att de pressa luften i simblåsan från en af denna blåsas afdelningar in i en
annan, eller ock att de dessutom gnida sig eller slå mot fartygssidan för att be-
Brehm, De JcaUblodiga ryggradsdjurens lif. 2:a uppl. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
