Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 BENFISKAR. TAGGFENIGA.
årligen företoge storartade resor åt sydligare trakter. I enlighet med detta antagande
hade man äfven uttänkt sig en väg, som fisken skulle följa. Sedan han uppbrutit från
Ishafvet, trodde man, kom han först till kusterna af Island, Skottland och Irland,
gick derpå längre åt söder i Atlantiska hafvet, visade sig vid Portugals och Spaniens
kuster och inträngde i Medelhafvet, medan samtidigt en afdelning af hufvudskaran
genom Nordsjön och Kattegat vände sig till Östersjön och en annan afdelning till
de tyska och holländska samt, sedan den-gått genom kanalen, äfven till de franska
kusterna. Amiral Pleville, som tillbragte femtio år af sin lefnad på hafvet,
försäkrade sig hafva utforskat makrilarnes vintertillhåll: små klippbugter med lugnt
och stilla vatten och slammig botten vid Grönlands kuster. I dessa bugter hade han
under den kalla årstiden sett milliarder makrilar med hufvudet förut till hälften
dolda i gytjan, så tätt bredvid hvar andra, att det såg ut som om pålar blifvit
nedslagna, och ’manskapet vägrade först att med en båt besöka en af dessa bugter, emedan
det fruktade, att makrilarne voro ett eget slags klippor, som kunde skada båten.
Att den gamle sjöhjeltens berättelse helt och hållet gripits ur luften, behöfver väl
knappt framhållas, men äfven angående makrilarnes s. k. resor har man numera
kommit till en alldeles olika åsigt. Man fångar nemligen vid hvarje tid makrilar
på betydligare djup i hafvet, och detta sker lika väl i Nord- och Östersjön som i
Atlanten eller i Medelhafvet, ehuru man ingalunda kan förneka, att fisken öster ut
blir allt mera sällsynt och redan vid Rugen icke längre förekommer regelbundet.
Dertill uppträder han äfven nästan samtidigt på de nordliga och sydliga kusterna.
Allting häntyder sålunda derpå, att han egentligen uppehåller sig på hafvets djupa
ställen och från dessa simmar till kusterna för att leka, alldeles på samma sätt som
äfven sill och andra fiskar göra. Utanför Bohuslän träffas makrilen i de öfra
vattenlagren under maj till augusti, förr eller senare, olika under olika år. Vid Rugen
och Stralsund fångas han från juni till september. Enstaka år uteblir han härstädes
väl äfven alldeles, liksom han vid Riigen uppträder i större antal, då ihållande
nord-vestvind blåser. - Makrilens uppträdande helsas öfver allt vid kusterna med jubel,
ty han tillhör de yppersta och vigtigaste af alla hafsfiskar, och hans fångst har liksom
i forntiden ännu i denna stund en stor betydelse. Vid Bohuslän fångas årligen
omkring två millioner stycken makrilar. Huru vexlande olika årgångar emellertid
kunna vara, ser man t. ex. af Y ar re 11 s berättelse om makrilfisket vid England.
I maj 1807 betalades enligt honom på det stora fisktorget i London hundra makrilar
med 40 guinéer, hvarje fisk således med sju shillings, men redan nästa båt, som inkom,
erhöll endast 13 guinéer för hundradet. År 1808 fångades så många af dessa fiskar,
att nian i Dover kunde köpa 60 stycken för en shilling. I Brighton hände samma
år, att ett af båtarnes nät fyldes af en större mängd makrilar än manskapet
förmådde upptaga, och fisk och nät gingo förlorade. Fiskarena gjorde härigenom en
förlust af 60 pund förutom fångstens värde. Ar 1821 öfverträffade makrilfisket i
rikedom hvarje hittills gjord fångst: 16 båtar fångade den 30 juni makrilar för 5252
pund sterling. Äfven 1834 tillhörde de rika åren; så mycket makril fångades, att
nian en hel månad i London kunde köpa tre stycken för en shilling. - Fångsten
sker hos oss vanligen med drifgarn eller med dörj. Drifgarnen hänga fritt i vattnet
men förenade med hvar andra och släpa efter båten, som under natten drifver for
vinden. Dörjen är ett krokredskap, som likaledes får släpa efter båten, men i
seglande fart. Amerikanerne fånga sin makril mest med snörpevad, som ute på hafvet
kastas kring ett makrilstim och hopsnörpes i rundel. Stundom äfven vid Bohuslän
tränger makrilen in i vikarne och kan då fångas med vanlig landnot. - Lektiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
