Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÖRBULTAR. 30$
hufvud med uppdrifna kinder, spetsiga, i smala band ordnade, små tänder i
mellan-och underkäken, nära hvar andra stående och framskjutande ögon och fransade fjälL
Simblåsa saknas. - En af de mest utbredda och kända arter är Svarta smörbulten
(Gobius niger), en liten fisk af 10 till 12, högst 15 cm. längd, med dyster, på
buksidan ljusare färg, tecknad med töckenfläckar, som vanligen äro mörkbruna, stundom,
äfven förblekna. Rygg- och stjertfenorna hafva svartaktiga band, de
oljefärgade-bröstfenorna hafva bruna streck. Första ryggfenan utspännes af 6, den andra af 14T
bröstfenorna af 17, hvardera bukfenan af 6, analfenan af 12 och stjertfenan af 15
strålar. - I betydligare antal uppträder svarta smörbulten i Nordsjön, men
saknas-icke heller i Atlanten, Kanalen och Östersjön ända till finska kusten. I Bottniska
viken saknas han alldeles. - Åtta mindre arter af detta slägte förekomma vid
..
Skandinaviens kuster, och af dessa arter träffas två i Östersjön.
*
I den heta zonens kustträsk och bräckta vatten i hafvets närhet, särdeles i vestra
och östra Afrika äfvensom på många öar i Indiska och Stilla hafven, lefva
smörbultar, hvilka till följd af sina gälars byggnad kunna i luften lefva en längre tid
än med dem beslägtade arter och i enlighet härmed också tillbringa nästan största
delen af dagen i fuktig gytja, hvari de röra sig på ett sällsamt sätt. MaD kallar
dem Slamkrypare (Periophthalmus). Deras bröstfenor äro mycket långa, så att
säga armformiga och fjällbeklädda, bukfenorna äro sammanväxta, hufvudets sidor
beklädda af f i all. Ögonen sitta nära hvar andra, äro framstående och täckas af ett undre
JO ’
ögonlock. Gälöppningarna bilda endast en smal springa på hvardera kroppssidan.
De kägelformiga tänderna stå lodrätt i käkarne. - Representant för slägtet är
Slamkrypare n (Periophthalmus Koelreuteri, fig. 117), en fisk af omkring 15 cm.
längd med på mångfaldigt sätt föränderlig färg och teckning. - Om någon fisk
förtjenar namn af t rad k lätt rar e, så är det slamkry paren, ty hans bröstfenor synas
helt och hållet vara b}^ggda för att möjliggöra klättrande. De äro snarare fötter än
fenor, brakas också helt och hållet såsom sådana. Alla slamkrypare bedrifva sin jagt
mindre i vattnet än på land. De lefva likt groddjur, ligga merendels på gytjan r
löpa här eller på stranden som ödlor och störta sig med sådan snabbhet på sitt rof,.
att detta sällan undgår dem. Om de förföljas, skjuta de som en pil fram öfver dynr
borra in sig och gömma sig i denna. Slamkryparnes föda består af kräftdjur och
insekter. Deras fortplantning är ännu icke utforskad.
#
#
I en egen underfamilj (Callionymina) förenar man stora smörbultar med platt
hufvud, kort kropp och lång stjert samt stora fenor med fåtaliga strålar. Munnen kan
sträckas långt fram ur nosen. Antalet strålar i gälhinnan vexlar mellan 6 och 7.
Vanligen förlängas strålarne i första och andra ryggfenan och sluta i trådlika bihang.
Bukfenorna, som sitta framför bröstfenorna, öfverträffa dessa i storlek. Stjertfenan
är ofta förlängd och tillspetsad. Beklädnaden består af fjäll eller en naken hud.
Simblåsa finnes icke.
Sjökockarne (Callionymus), som bilda gruppens kärna, igenkännas
företrädesvis på sina båda gälöppningar, hvilka förkrympas till hål, som öppna sig i nacken,
de mycket nära hvar andra sittande ögonen, sammetständer i käkarne, men inga i
gommen, 6 gälstrålar, mycket förlängd första ryggfena och vanligen slät hud, som
hos många prunkar i granna färger. Hannen och honan skilja sig från hvar andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0311.html
