Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3GO
BENFISKAR. liLASMUNNAE.
slutet af oktober och räcker till slutet af november, i några sjöar må hända ännu
längre. Vid denna tid uppstiga de till de grundare strandställena och afsätta här
sin rom. Dock inträffar, enligt Yarrell, åtminstone i de skotska sjöarne, att de
stuudom äfven gå upp i floderna och i dem vandra ett godt stycke uppåt bergen
för att bestyra om sin fortplantning. Deras förökning är temligen stark, deras
tillväxt mindre hastig än hos forellerna, med hvilka de ofta bo till sammans i samma
sjö, utan att dock frivilligt blanda sig med dem. Med tillhjelp af den artificiella
fiskafveln har man för icke länge sedan flere gånger erhållit bastarder af forell och
röding, hvilka man berömmer för förträffliga egenskaper, framför allt snabbare
tillväxt än rödingarne och finare, smakligare kött än forellens. Fångsten af röding sker
/j - . " –-j––- ._ ’-___ ~zTf~:
ig. 140. «. Röding (Salmo alpinus). b. Harr (Thymallus vulgaris).
hufvudsakligen under lektiden och företrädesvis med stora notar eller ock med
satt-garn. Köttet skattas högre än till och med de bästa forellers. Enligt H e ek e l och
Kner äro rödingarne ingalunda särdeles ömtåliga och kunna för den skull icke allenast
flyttas ur den ena sjön i den andra, utan trifvas under gynsamma förhållanden på
det nya stället ännu bättre än på det gamla. För en fin gom förhåller sig rödingen
till forellen liksom denne till laxen.
Huchen (Salmo Hucho, fig. 138, &, sid. 355) har långsträckt, valsformig kropp
och är på Öfre delen af hufvudet och ryggen grönaktigt mörkbrun eller blå grå, på
buken silfverhvit, utan bestämd gräns mellan dessa färger. Hufvud och bål äro än
mer, än mindre rikt besatta med små mörkgrå eller svartaktiga punkter, mellan hvilkar
i synnerhet på hjessan, gällocken och ryggen, stå större svarta fläckar, hvilka längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
