Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
BENFISKAR. BLASMUNXAB.
Tyskland anträffas siklöjan ganska allmänt, likaså på skandinaviska halfön, i Irland
och i norra Ryssland. I enstaka sjöar i Skottland, i hvilka hon äfven förekommer,
lär hon enligt sägen vara inplanterad af Maria Stuart. Till sina vanor liknar
siklöjan sina samslägtingar, hvilka i likhet med henne bebo sjöar. Med undantag af
lektiden uppehåller hon sig endast på djupet. Under november och december
upp-Iräder hon i täta skaror vid vattnets yta, rör sig under vidt omkring hörbart buller
och vandrar väl äfven, lockad af den större vattenytan, från den ena sjön in i den
andra. Rommen låter hon falla i öppna vattnet. Ogynsam väderlek förändrar äfven
hennes beteende i högre eller mindre mån. Med rätta anses siklöjan vara en
utomordentligt smaklig fisk, som väl rättfärdigar den möda, som nedlägges på hennes
fångst. Tidigare än andra ädla fiskar har man inplanterat siklöjan i sjöar, i hvilka
hon saknats, och med framgång odlat henne. »De numera mycket talrika siklöjor,
hvilka förekomma i den omkring 5000 ar stora och 15 till 22 famnar djupa
Dol-gensjön och hvilka utmärka sig framför alla andra genom sin storlek och fetthalt,
hafva», skrifver sjöns egare, »för omkring femtio år sedan blifvit inplanterade af min
aflidne fader ur den en qvarts mil härifrån belägna Wilmsjön, hvilket skedde i med
sjövatten fylda såar. Fiskarne voro två till tre år gamla. Här anses det såsom en
afgjord sak, att siklöjorna vid denna ålder och med iakttagande af någon
försigtighet ganska lätt kunna flyttas till närbelägna sjöar, och detta rmr också flere gånger
skett med framgång. Det måste förefalla egendomligt, att de förflyttade siklöjorna
icke i någon annan sjö erhållit en sådan storlek, fetthalt och smaklighet som i min,
hvilket förhållande må hända eger sin förklaringsgrund deri, att min sjö allestädes
är klar, har djupt vatten och kalkbotten samt innehåller många växter. Äfven alla
andra fiskarter i min sjö äro af erkändt bästa beskaffenhet. Under siklöjaus lektid
från midten af november till midten af december tillåter jag aldrig fiske i sjön.»
Harrslägtet (Tliymallus) utmärkes af den långt framför bukfenorna börjande,
m3rcket höga, men både genom höjd och längd utmärkta ryggfenan, de medelstora,
styfva, fastsifctande fjällen, den lilla rnunöppningen och de fina tänderna på käk-,
plog- och gomben. Slägtet representeras i våra vattendrag af den vidt spridda Märren
(Thymalhts vulgaris, fig. 140, &, sid. 360), som har litet hufvud med öfverkäken
framskjutande öfver underkäken och ryggfenan dubbelt längre än analfenan. Färgen
vexlar betydligt, allt efter vistelseort, årstid och ålder. På öfversidan råder vanligen
c/ C-1 ’ ’ ^-^
en grönbrimaktig färg. Hufvudet är ofvan brunaktigt, på sidorna på gulaktig botten
svartfläckigt, och dessa fläckar fortsättas äfven på främre delen af kroppssidorna eller
ordna sig med fjällraderna i brungråaktiga längdstrimmor. Ryggfenan prunkar i
praktfullt färgspel och bidrager väsentligen till fiskens skönhet; dess grundfärg är
lifligt purpurröd och bildar liksom en spegel samt höjes särskildt af tre eller fyra
svarta fläckband. Barrens kroppslängd blifver sällan.mer än 30, kan likväl stiga till
(>0 cm. Vigten vexlar mellan % och 1V2 kg. - Af de europeiska laxfiskarn e är
harreii en af de mest utbredda arterna, ty han förekommer i hela mellersta och östra
Europa, i Bottniska och Finska viken, i Alpernas och Skandinaviens äfvensom i
nordtyska och ryska slättlandets sjöar, på kontinenten och i Storbritannien och likaså i
O bområdet. För sin vistelse utväljer han ungefär samma slags vattendrag som
forellen, men harren förekommer derför icke i alla bäckar, som innehålla foreller, och
tvärt om. I Schweiz är man af den åsigten, att han fördrifver forellen, hvilket ock
låter förklara sig deraf, att harren är en ifrig romätare. I bergsvattendragen saknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
