Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
BENFISKAR. BLASMUNXAR.
sig från pannbenet på hvardera sidan, och ögongloben delas af ett nästan vågrätt
liggande, af ögats hudhinna bildadt band, så att hornhinna och regnbågshinna tyckas
delade i två hälfter, ehuru endast en lins och en glaskropp finnas. Denna bildning
förekommer eljest icke inom hela djurriket. Fiskens längd vexlar enligt Sch
om-burgk mellan 15 och 20 cm. Redan kort efter Amerikas upptäckt lärde man känna
dubbelögonfisken, men ännu veta vi föga mer om hans lefnadssätt än att inan ofta
ser honom simma med halfva hufvudet ofvan vattenytan och antager, att den öfra
halfvan af ögat tjenar till att se föremål ofvan vattnet. Han bebor Guyana och
norra Brasilien. Af äldre forskare veta vi, att honan föder lefvande ungar af 5 cm.
längd, hvilka, så när som på fortplantningsorganen, äro fullkomligt utbildade.
’ \
Fig. 148. DuLbelögonfisk (Analleps tetroplithalmus).
Familjen Karpartade fiskar (Cyprinidce).
Den artrikaste familjen bland de europeiska och likaså bland de i insjöarne i
Asien, en del af Afrika och Nordamerika boende sötvattensfiskarne är den, som efter
dess vigtigaste medlem blifvit kallad karparnes familj. De hithörande arterna hafva
en utdraget oval kroppsform med liten mun, stora runda fjäll, svaga, tandlösa käkar,
hvilkas kant bildas af mellankäksbeuen, bakom hvilka öfverkäksbeuen ligga. I stället
för tänder i käkarne finnas motsvarande bildningar på de undra svalgbenen, hvilka
verka mot ett på skallens basis beläget, merendels med en hornskifva täckt utskott
af skallen, den s. k. karpstenen. Magen har ingen blindsäck, tarmen saknar
blindtarmar. Sirnblåsan är vanligen delad i en främre och en bakre del och står genom
en rad hörselben i förbindelse med hörselorganet. Karparne, af hvilka inemot tusen
arter blifvit beskrifna, tycka om stillastående vatten med mjuk, gytjig eller sandig
botten, som erbjuder dem deras mesb omtyckta föda, maskar, insektlarver och mult-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
