- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
397

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRÖNLINGAR.

397

luftperlor genom anus. Att detta intagande och aflemnande af luft sammanhänger
med en tarmandhemtning, visades först af Erman. Af äldre fiskkännare anfördes
endast, att grönlingen låter höra ett pipande ljud. - Trots deras ringa storlek
förtäras åtminstone två grönlingarter ganska gerna och odlas till och med i dammar.
Deras kött måste också betraktas såsom en verklig läckerhet, förutsatt att fiskarne
anrättas så fort som möjligt efter fångsten.

Stora grönlingen eller Dyätaren (Cobitis fossilis, fig. 156, a) har munnen
omgifven af tio skäggtrådar, af hvilka fyra stå på öfverläppen, sex på underläppen.
Kroppen är på svartaktig botten tecknad med fem gula och bruna längdstrimmor, buken
på ljus botten tecknad med svarta fläckar. Ryggfenan spännes af 3 enkla och 5 till 6



f 3

Fig. 156. a. Dyätare (Cobitis fossilis). b. Grönling (C. barlatula}. c. Nissöga (C. tamia).

klufna, bröstfenau af l enkel och 9 till 10 klufna, bukfenan af 2 enkla och 5 klufna,
analfenan af 3 enkla och 5 klufna, stjertfenan af 16 strålar. Längden utgör omkring 30 cm.
- Dyätaren utbreder sig öfver en vidsträckt del af mellersta och östra Europa, finnes
likväl endast i floder och sjöar med dyig botten, egentligen ingenstädes i mängd. Om
vintern döljer han sig i gytjan, och så gör han äfven, om under heta sommardagar
vattnet uttorkar i de sjöar, hvilka han bebor. T denna belägenhet kan han utan att taga
skada uthärda flere månader och faller derunder icke i sömn, utan rör sig emellanåt,
och så snart han bringas i vatten, visar han sig munter och liflig, hvilket bevisar,
att den tvungna vistelsen i ett, såsom det tyckes, för honom onaturligt element icke
bekommer honom det ringaste. Om sommaren kan man på sumpiga ställen, der
dessa fiskar förekomma, erhålla honom på alldeles samma sätt som singaleserne fånga
sina ormfiskar, nemligen genom att gräfva upp dyn. För svin, hvilka drifvas på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free