Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KANTNÅLAR. 421
en mångfald af taggutskott, bandartade bihang och dylikt, som sitta på alla sköldar
och likt trasorna af en klädnad nedhänga från alla sidor af kroppen. Ryggfenan
står uteslutande på stjertdelen. - Den afbildade Flikfisken (Phyllopteryx egues,
fig. 165), som framställes i naturlig storlek, är såsom lefvande sannolikt röd, torkad
har han färgen af läder. Hans ryggfena spännes af 37 strålar. Om lefnadssättet
saknas alla upplysningar; dock kan man väl förstå, att hans hudflikar gifva honom
-en förvillande och skyddande likhet med de alger, bland hvilka han lefver.
TREDJE SERIEN:
EMALJFJÄLLIGA FISKAR (GANOIDEI).
ÅTTONDE ORDNINGEN:
Störfiskar med benskelett (Holostei).
Förstenade lemningar af emaljfjälliga fiskar hafva anträffats i de mest skilda
aflagringar i jordskorpan, ett ovedersägligt bevis, att dessa fiskar från början af
jordens utvecklingshistoria spelat en betydande roll. Till emot slutet af juratiden
representerade de jemte broskfiskarne hela klassen i allmänhet, och först med början
af kritperioden sällade sig andra ordningar till de omtalade, tilltogo hastigt i
rikedom på arter och former och undanträngde småningom de emaljfjälliga fiskarne så
när som på några få, vidt kringspridda nutidens arter, hvilka endast förekomma i
sött vatten. Det har gått dem som de mångklöfvade däggdjuren och pansarödlorna:
de hafva småningom blifvit utrotade och äro numera försvunna från jorden, med
undantag af några få arter. Dessa synas hafva blott föga likhet och följaktligen ringa
sammanhang med hvar andra, men genom att taga de utdöda arterna till hjelp kan
man, såsom hos de nämnda högre ryggradsdjuren, erhålla en bild af hela gruppens
rikhaltighet och begränsning. - De emaljfjälliga fiskarne hafva ett flertal klaffar i
det muskelstarka arterieskaftet, synnerver, som icke korsa hvar andra, men vid sitt
utträde ur hjernan bilda en s. k. chiasma, i hvilken deras nervtrådar utbytas mot
hvar andra, fria gälar och gällock samt bakåt belägna bukfenor. »Det är tydligt»,
säger Johannes Muller, »att dessa fiskar fullkomligt afvika från benfiskarne, men
icke heller kunna förenas med broskfiskarne, och derför bilda en egen afdelning,
hvars plats är emellan dem begge, alldenstund de förena kännetecken från så väl
den ena som den andra af dessa ordningar, från de förra gällocken, nosen, från de
senare bigälarna, spruthålen, klaffarne, musklerna, äggledarne, synnervernas
förhållande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
