Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:40 BROSKFISKAR, BREDMUNNAR.
till raspning och polering eller till att bekläda värjfästen, knifslidor o. s. v. Fordom
beredde man af kött, lefver, ägg, hud o. s. v. åtskilliga läkemedel.
Till den andra underordningen (Batoidei) fora vi Rö ek or n a eller haj fiskar
med platt, till följd af de redan vid bakre delen af hufvudet börjande bröstfenornas
utomordentliga utveckling skiflikt formad kropp. Gälspringorna sitta på undersidan,
och stjerten är enligt regeln mycket lång, tunn, rund, pisklik, samt uppbär vanligen
de båda ryggfenorna.
Familjen Rockhajar (Pristidae}.
Öfvergången från haj fiskarne till rockorna visar sig icke allenast hos hafsengelu,
hvilken man skulle kunna kalla en hajfisk i rockgestalt, utan äfven hos Sågfisken
(Pristis antiquorum), en rocka i h aj fisk gestalt och representant for ett endast fem
arter omfattande slägte (Pristis). Sågfisken har den förlängda, framtill afplattade
kroppen, den långa nosen och fenornas ställning gemensamt med hajarne, medan
hans slägtskap med rockorna angifves så väl af gälspringornas läge som af den breda,
på tvären under nosen stående munnen, hvilken bär maltänder. Egendomlig för
denna haj är öfra noshalfvans förlängning; nosen är nemligen i sin öfre del utdragen
i ett långt, smalt, på sidorna med inkilade tänder beväpnaclt blad, den s. k. sågen.
Bakom ögonen stå två små spruthål. Analfena saknas. Längden vexlar mellan 4
och 5 m., hvaraf sågen upptager ungefär tredjedelen. Den skrofliga hudens färg är
temligen enfärgadt gråbrun, på undersidan ljusare. - Sågfisken har en mycket
vidsträckt utbredning: man säger sig hafva anträffat honom i alla haf på båda
hemisfe-rerna, från eqvatorn till polen. Särdeles talrikt uppträder han i Medelhafvet. Om
hans lefnadssätt hafva vi endast torftiga underrättelser. Tandbyggnaden och munnens
ställning häntyda på, att sågfisken liksom andra rockor håller sig nära bottnen och
lefver af smärre fiskar, kräftor, blötdjur o. s. v. .- Möjligt är, att han mången gång
förvexlats med svärdfisken, möjligt är äfven, att han verkligen i blindt raseri ränner
sin såg i kroppen på större hvalar eller fiskar. I likhet med de flesta medlemmar
af ordningen föder äfven sågfisken f tillgångna ungar till verlden. Enligt Bennetts
iakttagelser utvecklar sig sågen med sina tänder hos dessa redan i ägget, men först
långt efter födseln erhålla de nämnda delarne hårdhet och skärpa. Till dess när
sig den unga fisken af den stora, honom vidhängande ägg-gulsäcken.
Familjen Darr-rockor (Torpedinidae).
Bland öfriga rockor, som förekomma i de europeiska hafven, ställer man de
arter främst, hvilka genom sin förmåga att utdela elektriska slag redan ådrogo sig
de gamles uppmärksamhet och fått namn af darr-rock or. De bilda en egen familj,
af hvilken för närvarande ungefär tjugu arter äro bekanta, och bebo, såsom man
kunde vänta, hufvudsakligen hafven i den varma zonen. Kroppsformen är rund,
huden slät utan fjäll och taggar; bukfenorna stå omedelbart bakom bröstfenorna. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
