Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 BROSKFISKAR. BREDMUNNAR.
domskraft sådana saker, som funnit sitt motstycke i våra dagar endast i
qvacksalf-varnes underkurer. - Re di var den förste, som anstälde noggrannare försök med
darr-rockan och sökte utforska lagarne för dess egendomliga kraft. Réaumur,
Baner of t, Humboldt, Geoffroy fortsatte iakttagelserna och utvidgade våra
kunskaper. Af dessa undersökningar framgår, att det elektriska organet kan
jemföras-med en galvanisk bägarapparat eller ett elektriskt batteri. Verkan är visserligen
betydligt svagare än hos darrålen, men smärtsam nog. Först då fisken genom
upprepade slag utmattat sig, förnimmes vid hans upptagande ur vattnet endast en
darr-ning. Slagen äro häftigast under vattnet och desto känbarare, ju större den yta ärr
som beröres. De äro beroende af fiskens vilja: genom att reta honom kan man
förmå honom att utdela många slag efter hvar andra. Mindre djur kunna döfvas eller
till och med dödas af slagen. Det elektriska organet tjenar således darr-rockan lika.
väl till att fånga byte som att värja sig för större röfvare. På enskildheterna af de
ofvan nämnda forskarnes försök torde jag emellertid icke behöfva inlåta mig, enär
nästan allt hvad vi veta om verkan af ett elektriskt batteri äfven gäller om dessa
fiskar och denna egendomliga förmåga redan blifvit omtalad vid beskrifningen af
darrålen. - Alla bekanta darr-rockor föda lefvande ungar, 8, 10 till 14 på en gång.
För den menskliga hushållningen äro darr-rockorna icke af någon synnerlig betydelse;
de äro icke heller föremål för någon regelbunden fångst.
Familjen Rockor (Hajiäce).
De egentliga rockorna hafva en rutformig, skiflik kropp, deras nos är köllikt
förlängd, stjerten, som mot spetsen bär två ryggfenor och spår till stjertfena, är smal
och trind, bukfenorna äro genom djupa inskärningar delade i flikar, huden mer eller
mindre skroflig, besatt med fina taggar och hos hannen, företrädesvis under
lektiden, på bröstfenorna väpnad med skarpa taggar. Tänderna äro än mycket platta,
än spetsiga.
Familjen, som omfattar omkring fyrtio arter, är utbredd i alla haf. Till
lefnadssättet afvika dess medlemmar icke oväsentligt från den beslägtade darr-rockan,
alldenstund de äro uteslutande hänvisade till sin egen snabbhet och list. Äfven i
afseende på fortplantningen skilja de sig från darr-rockan, ty de lägga ägg, ur hvilka
ungarne utkläckas först efter vattnets längre inverkan. Några arter spela oaktadt
sitt hårda kött en icke obetydlig roll i fisket.
Glattrockan (Raja batis, fig. 173, b) är en af de få arter, sorn finnas i
Nordsjön, och uppnår en längd af mer än l m. och en vigt af omkring 50 kg., har
temligen spetsig nos, 52 till 56 tandrader i öfverkäken, är märkligt mera bred än lång,
har slät eller blott obetydligt skroflig hud, har taggar endast framför och bakom
ögonen äfvensom på stjerten, samt utmärker sig för öfrigt genom enfärgad, mörkt
olivgrön, i enstaka fall med talrika hvita fläckar tecknad öfversida och hvit, med
svart öfverstänkt undersida.
._*
Den mycket utbredda, vid alla europeiska kuster vanliga och äfven i Östersjön
förekommande Knaggrockan (Raja davata, fig. 174) lär i de nordliga hafven sällan
bli mer än ll/2 m- lång och l m. bred, men i södern uppnå en längd af 3 till 4 m.
vid en bredd af 2 till o m. och 200 kg. vigt. Den utskjutande stjerten är något
längre än kroppen, inunder afplattad och i spetsen utrustad med fenor; bukfenan är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
