Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 RÖRHJERTAN. SACKFISKAR.
munnen omedelbart i den rymliga gälsäcken, som bildas af många bredvid hvar andra
belägna, snedt uppifrån nedåt löpande broskstafvar och baktill skiljes från tarmsäcken
genom ett framskjutande, ringformigt veck. Det för andningen nödiga vattnet
af-flyter mellan broskstafvarne och genom en utförsgång, som öppnar sig på undersidan.
Tarmsäcken utvidgar sig, utbugtar sig på samma gång till en lefvern motsvarande
körtelrik blindtarm, förtränges derefter och löper bågformigt till analöppningen.
Alla slemhinnor äro besatta med flimmerhår, hvilkas rörelser förmedla
andhemtnings-och näringsvattnets genomgång. Hjerta saknas alldeles. Detta ersattes al rörformiga,
med gälsäckens bågar i förbindelse stående kärl, hvilka vexelvis sammandraga sig
och åter utvidgas och derigenom drifva det genomskinliga, ofärgade blodet i de finare
ådrorna. Den i ryggrads ställe befintliga ryggsträngen sträcker sig från spetsen af
nosen till änden af stjerten. Dess yttre hölje bildar ett rör för ryggmergen, som
icke visar någon ansvällning, men i främre änden bär två såsom sinnesorgan olika
tydda bildningar. Äfven ett luktorgan vill man hafva upptäckt. - Ännu vet man
om lansettfiskens naturhistoria icke stort mera än hvad hans anatomiska byggnad
upplyser oss om. Om hans lefnadssätt känner man ytterst obetydligt. Hans
utbredningsområde omfattar alla haf i den varma och de båda tempererade zonerna.
Han uppehåller sig på fin sand, i hvilken han gräfver ned sig och, tack vare sin
sanden liknande färg, så fullständigt gömmer sig, att man endast varseblifver honom,
om man spolar sanden genom ett fint såll. Sannolikt är han allestädes, der han
förekommer, vida talrikare än man vanligen antager. På lämpliga ställen är det
åtminstone icke svårt att inom några få timmar förskaffa sig många af hans art.
Nödgas han lemna sanden, simmar han pilsnabbt under korta slingrande rörelser
genom vattnet och inbäddar sig ögonblicket derefter åter i sanden. »De små
djuren», anmärker Wilde,, »hafva en särskild förmåga att på ett egendomligt sätt klibba
fast vid hvar andra. Stundom bilda de dervid en klump, stundom åter en tråd af
15 till 20 cm. längd. Hela massan rör sig på en gång, i senare fallet med ormlika
slingringar. Alltid klibba de intill hvar andra med den breda sidan och, om de
simma i en rad, på sådant sätt, att den enes hufvudände befinner sig ungefär vid
sista tredjedelen af föregångarens kroppslängd.» - Om äggets och fostrets
utveckling har först K o wäl e w sky och efter honom många andra forskare lemnat oss de
mest öfverraskande upplysningar, enligt hvilka lansettfisken har nästan lika många
af säckdjurens (tunikaternas) lefnadsdrag som af ryggradsdjurens. Men endast en
ännu fullständigare käunedom om utvecklingen kan afgöra, om vi i dessa sällsamma
varelser verkligen hafva framför oss det lägst stående af alla ryggradsdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
