Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTA KLASSEN:
INSEKTER (INSECTA).
Öfver allt på land och i sött vatten, der något djur kan lefva, träffar man
insekter, och ingen der förekommande organism, vare sig ur växt- eller djurriket, undgår
att död eller lefvande lemna sitt bidrag till insekternas uppehälle. Den ruttnande
svampen, den torra lafven, det saftiga bladet, den hårda veden eller det näringsrika
fröet och den saftiga frukten, allt tjenar insekter till föda och bostad. Se vi åter
på djuren, så träffa vi insekter som parasiter på alla varmblodiga djur och på hvar
andra: fiskynglet mördas i massor af rofgiriga vatteninsekter, snigeln och daggmasken
falla offer för dem, och alla slags döda djur blifva inom kort uppätna eller
skeletterade af de outtröttliga insekterna. - Så långt man trängt mot polerna och så högt
man kommit på bergens toppar, öfver allt har man funnit insekter; endast hafvet är
nästan befriadt från dem, ty der träffas de endast vid sjelfva stranden eller på
hafsytan, men ej nere i djupet, der de företrädas af kräftdjuren, som äro hafvets leddjur.
Insekternas kropp består af ett tydligt hufvud, en treledad mellankropp och en
bakkropp, som egentligen är sammansatt af nio leder, hvaraf dock flere eller färre
vanligen äro förkrympta eller ej synas utvändigt.
Hufvudet är alltid rörligt förenadt med mellankroppen och bär ögon,
pannspröt samt mundelar. - Ögonen äro vanligen af två slag: sammansatta ögon
(facettögon) och punktögon. Facettögonen äro två, ett på hvardera sidan af hufvudet,
eller sällan genom en inskärning delade så, att de blifva 4. Deras yta visar sig vid
förstoring afdelad i små sexkantiga fält eller rutor (facetter), som motsvaras af
prismatiska afdelningar i ögats inre. Facetternas antal vexlar ifrån några tiotal ända
till många tusen. Det ljus, som faller in i en facett, är alldeles afstängdt från det
som faller i en annan, och insektögat är således bygdt på ett sätt, som så fullkomligt
afviker ifrån vårt eget ögas byggnad, att de lärde ännu ej kunnat komma till enighet
om, huru insekterna uppfatta den yttre verlden. Punktögonen äro enkla, oftast 3,
stälda i en trekant på hjessan mellan de sammansatta ögonen och likna små,
glänsande perlor. De saknas alldeles hos många insekter. - Pannspröten äro rörliga,
ledade, ofta trådlika organ, som vanligen sitta mellan eller framom ögonen. De äro
än korta, borstlika och knappt synliga, än flere gånger längre än kroppen, än
fåledade, än mångledade, än enkla, än greniga eller med blad- och tandlika
utvidgningar på ledernas sidor, än äro alla lederna nästan lika, än äro några längre,
bredare eller tjockare än de andra, hvarvid de sista vanligen bilda en knapplik
uppsvallning, en s. k. klubba. De äro utan tvifvel något slags sinnesorgan och anses
numera af de flesta såsom säte för insekternas luktsinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0013.html
