Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEKLAR I ALLMÄNHET. 11
till att tala om framvingarne. Vid eller något bortom framkantens midt ser man
ett hornartadt, mer eller mindre mörkt och uppsväldt parti, som kallas vingmärket.
Från detta går i sjelfva framkanten till vingbasen den s. k. framkantsribban,
strax innanför denna och likaledes mellan vingroten och vingmärket går den andra
långsgående ribban, den s. k. bakre framkantsribban. Denna är vanligen endast
genom ett mycket smalt, stundom nästan omärkligt mellanrum (c ost alf al t et) skild
från framkantsribban. I vingens framkant mellan vingmärket och vingspetsen ligger
ett eller två falt, radialfälten, bakom dessa åter en rad af 2-4 fält, som kallas
k u bi t al- eller submarginalfält, emedan de bakåt begränsas af den
zigzag-formigt brutna kubital- eller submarginalribban, som utgår från bakre sidan af
vingmärket eller från spetsen af den bakre framkantsribban. Den tredje af de
hufvud-ribbor, som utgå från vingroten, kallas disk- eller midtribban, enär den
åtminstone vid basen går nästan midt igenom vingen. Den skiljer sig derför allt mera
från den bakre framkantsribban, och löper sedan mer eller mindre i jembredd med
submarginalribban, med hvilken den oftast är förenad genom 3 tvärribbor; den första
af dessa tvärribbor är basalribban, de båda andra kallas återgående ribbor. Den
andra eller yttre återgående ribban saknas ej sällan. Fälten mellan basalribbau och
de återgående ribborna kallas d i sk f al t. De öfriga fälten och ribborna torde här
kunna lemnas utan afseende.
De ljud, som frambringas af inånga steklar, uppkomma dels genom vingarnes
vibration, dels genom särskilda ljudband, som finnas vid andhålen. Dessa senare ljud
stå i beroende af djurets vilja.
I följande öfversigt öfver de familjer, i hvilka steklarne blifvit indelade, äro
endast de lättaste och vigtigaste kännetecknen upptagna.
A. Bakkropp afsmalnande mot basen, så att den der är vida smalare än mellankroppen och rörlig. -
Larverna blinda, fotlösa.
a. Lårring åtminstone på bakbenen odelad, enledad.
1. Pannspröt 13-ledade hos hannen, 12-ledade hos honan. Honan med en giftkörtel, som nästan
alltid står i förbindelse med en gadd. - Gaddsteklar.
*. Kropp vanligen starkt hårig; håren åtminstone delvis
greniga. Bakfötternas första led plattad. Ögon aldrig
njurlika. Vingar ej veckade under h vilan. - Larverna
uppfödas med honung och frömjöl.............................. 1. Honungssteklar (Antliophila).
**. Kropp mindre hårig, alla haren enkla. Bakfötternas
första led cylindrisk.
a. Ögon skarpt inskurna på insidan, njurlika. Vingar
under hvilan veckade på längden med vinglock. Skenben
ej taggiga. - Föda sina larver med växtsafter eller rof 2. Getingar (VespidceJ.
b. Ögon vanligen hela. Vingar aldrig veckade på längden,
f. Vinglock finnas. Bakkroppens första led ej knut-
formig. Skenben oftast taggiga. - Lefva ej i
samhällen, men uppföda sina larver med förlamade
insekter och spindlar........................................... 3. Gräfsteklar (Fossores).
ff. Vinglock saknas. Bakkroppens första led
knutfor-mig. Skenben oväpnade. - Lefva i fleråriga samhällen
och mata sina larver med (sötaktiga) vätskor, som
de förvara i kräfvan .......................................... 4. Myror (Formicidce}.
2. Pannspröt 13-ledade hos båda könen. Bakkroppen af blott
3-5 synliga leder; de öfriga äro ombildade till ett rör
och kunna skjutas in i hvarandra såsom delarne af en
kikare samt indragas i kroppen. Honan utan giftkörtel.
Kroppen med stark metallglans. - Snyltgäster eller parasiter 5. Guldsteklar (Chrysididce).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
