Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRACONIDER. ÄKTA PARASITSTEKLAR. 43
Det artrikaste och allmännaste slägtet i familjen är Microgaster, som tillhör
tredje gruppen och har en liten, föga eller alls icke skaftad bakkropp. Dess arter lefva
nästan alla i fjärillarver, i synnerhet håriga sådana. Sjelfva blifva de under
larvtillståndet en bostad för små Pteromalider. Fullväxta borra sig microgasterlarverna
ut ur fjärillarven (se fig. 20, b) och omgifva sig med små silkeshylsor. Mycket
vanligt är att se döda kålmaskar betäckta med de lifligt gula kokongerna af M.
(Apan-teles) glomeratus.
Af slägtet Bracon, tillhörande andra gruppen, ega vi omkring 100 arter. Svart,
gult och rödt äro här de herskande färgerna. B. palpebrator (fig. 20, c) lefver på
bekostnad af Pissodes notatus, en af de viflar, som skada barrskogen. De flesta öfriga
arterna förekomma äfven hos skalbaggar, som lefva i trä.
Bland de egendomliga exodonterna märkes slägtet Älysia, hvars arter, liksom
öfriga inom afdelningen, lefva parasitiskt på fluglarver i spillning och svampar.
Äkta parasitsteklar (Iclineumonidce). - Till denna afdelning höra en otalig
mängd af i allmänhet rätt stora parasitsteklar. De lägga oftast sina ägg inuti andra
insektlarver, i synnerhet fjärilars och växtsteklars. Att värden dukar under först då,
när snyltgästen ej mera behöfver honom, beror af det sätt, på hvilket parasiten föder
sig af honom. Denna förtär nemligen till en början endast fettkroppen, en gul massa,
som vanligen ligger kring tarmkanalen och består af näringsämnen, som hopa sig
der för att användas under puppstadiet. Alla ädlare delar förblifva oskadade så länge
parasiten ännu ej är fullväxt.
Man har indelat de äkta parasitsteklarue i följande, temligen svårskilda grupper:
A. Bakkropp åtminstone mot spetsen tydligt hoptryckt. Spegelfält aldrig
5-kantigt ............................................................................. 1. Ophionider (Ophionidce).
B. Bakkropp mer eller mindre nedtryckt.
a. Aggläggningsrör utstående, mer eller mindre långt. Bakrygg
vanligen med inga eller otydliga fält; dess andhål ovala eller
cirkelrunda.
1. Bakkropp vanligen skaftad; dess första led knä- eller bågböjd med
andhålen belägna bakom midten; vingarnes spegelfält (»areola»)
femkantigt. Mellanbröstet utan sidofåror............................. 2. Crypti.
2. Bakkropp oskaftad; dess första led rät, med andhålen belägna
framför midten; vingarnes spegelfält trekantigt eller saknas...... 3. Pimplarice.
fi. Aggläggningsrör ytterst kort eller osynligt.
1. Andhålen å bakkroppens första led belägna vid eller före midten;
bakrjrggens andhål oftast cirkelrunda. Spegelfält deltoidiskt eller
saknas............................................................................. 4. Tryplionides.
2. Andhålen å bakkroppens första led belägna bakom midten;
bak-lyggens andhål smala, lineära, sällan cirkelrunda. Bakkropp
skaftad. Spegelfält regelbundet 5-kantigt eller qvadratiskt.
Mellanbröstet med tydliga sidofåror............................................. 5. Iclineumones.
Tryphonider*. - Slägtet Tryphon, af hvilket vi ega mer än 200 arter, lefver .
till största delen i sågstekellarver. Arterna af slägtet Bassus, som hafva alldeles
oskaftad bakkropp, besöka deremot flitigt bladlössen, hvilkas söta saft de förtära, och
* Holmgren, A. E., Monographia Tryphonidum Sveciffi: i Vetenskaps-Akademiens Handl. B. 1.
1855, pg. 91-394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
