Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
LEDD JUR. INSEKTER. STEKLAR.
andra arter att komina dit. De små djuren började snart uppsöka och undersöka de
ännu outslagna knopparne, instucko sitt äggläggningsrör mellan knoppfjällen och
nedlade sina, naturligtvis obefruktade, ägg i knoppens inre. När sedan ekens
knoppar slogo ut, visade sig snart galläpplen på de unga bladen till de knoppar, som
blifvit anstuckna. Dessa galläpplen blefvo emellertid runda, köttiga och således
alldeles olika dem, ur hvilka steklarne kommit, I juni blefvo de nya galläpplena
fullväxta och lemnade steklar af ett helt annat utseende än de förstnämnda samt
individer af två slag, hannar och honor. Äfven dessa instängdes, hvarpå honorna efter
skedd befruktning lade ägg i bladens undersida. De galläpplen, som nu visade sig,
voro de välkända, nedplattade höstgalläpplena, som först beskrifvits. - Härmed var
gåtan löst. Tvenne sins emellan olika, ja, till skilda slägten förda former, Neuroterus
lenticularis och Spatliegaster baccarum, äro intet annat än olika generationer af
samma art. Förut tog man för gifvet, att den form, som framkommit ur ett
galläpple, också skulle åstadkomma ett galläpple af samma slag, och ehuru man väl
h
Fig. 25. Cynips gemmce. a. galläpple, b. sluten kammare, c. öppnad kammare i naturlig storlek.
d. samma förstorad. - Cynips folii. e. stekel, naturlig storlek, f. samma förstorad, g. galläpple.
h. det samma genomskuret med larvkammaren i midten.
vetat, att stekeln ur höstgallerna kläcktes tidigt på våren och då lade sina ägg, samt
att höstgalläpplena ej visade sig förr än på sensommaren, hade man förklarat detta
så, att äggen behöfde ligga några månader, innan de utvecklade sig. Så är emellertid
ej förhållandet, utan en sommargeneration med annat utseende och andra vanor
alstras mellan hvarje höstgeneration. Höstgallerna äro platta, saftlösa och affallande,
vårgallerna klotrunda, saftiga och qvarsittande. Vårsteklarne, som komina ur de förra,
äro alla lika, med långt äggläggningsrör samt lägga sina ägg i knoppar;
sommar-steklarne åter äro af två kön, hafva kort äggläggningsrör samt röja ingen böjelse att
uppsöka knopparne, utan lägga sina ägg i bladens undra sida. På detta sätt har Adler
visat, att ej mindre än 36 i norra Tyskland förekommande former af gallsteklar två
och två höra i hop såsom vår- och sommargeueration af en och samma art. Den
afbildade C. folii (fig. 25, e, f, g, h) bor i klotrunda, hasselnötstora, mjuka
galläpplen på undra sidan af ekens blad. C. gemmce åter bebor knoppar, som
förvandlats till kottelika bildningar och innesluta en kammare (fig. 25, a-d). C. tincto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
