Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVITVINGAR. RIDDARE J ARIL AR.
59
som af tåget sönderklämdes. Härigenom blefvo hjul och skenor så glatta, att vagnarne
ej kunde gå fram, förr än sand blifvit strödd på spåret. Stundom förekomma omätliga
tåg af dessa fjärilar. - Till denna grupp hör äfven den bekanta vackra Tostefjärilen
(Bhodocera rhamni, fig. 33, a), hvars hanne är citrongul, men hona hvitgul. Fjärilen
öfvervintrar och ses om våren
flyga från den ena tostebusken
(Ehamnus frangula) till den
andra för att på de knappt
utslagna bladen lägga sina ägg.
Larven lefver endast på denna
växt och är enfärgadt grön.
v-.-
Fig. 32.
Neoptolemus (Morpho Neoptolemus).
Till Riddarfjärilarne
(Equites eller PapilionidceJ
höra de största och praktfullaste
clagfjärilarue. Af dem förekomma
dock endast helt få former inom
den kallare zonen, och vi ega i
Sverige endast 3 arter. A p öl l
o-fjärilen (Parnassium Apollo)
är en af våra största fjärilar.
Han är hvit med svarta
teckningar samt stora röda
ögon-fläckar på bakvingarne. Larven
lefver på fetörten (Sedum
Tele-phium) och. är svart,
sammets-glänsande med en rad af röda
fläckar på hvardera sidan om
ryggen. Arten träffas helst i
klippiga trakter, der
närings-växten förekommer i mängd. - Parasollfjärilen (Papilio Machaon, fig. 33, c), som
är utbredd öfver hela Europa samt norra och mellersta Asien ända till Japan, är den ende
representanten i vårt land för det stora slägtet Papilio, hvaraf mellan 4 och 5 hundra
arter äro beskrifna. Parasollfjärilens vingar äro gula med svarta ribbor och fläckar
samt svart utkant. Denna har en rad gula fläckar samt dessutom på bakvingarne
ett blått band, slutande med en rödgul och blå ögonfläck, hvilken liksom utgör den
orden, som dessa riddare bära. Honan lägger sina ägg på flera slag af parasollväxter,
såsom dill, morot m. fl., men i synnerhet på Angelica-arter invid sjö- och hafsstranden
Fullväxt är larven grön med svarta ringar, prydda af röda punkter. Vid beröring
utskjuter han ur en springa bakom hufvudet två stycken köttröda, illaluktande horn, som
troligen användas såsom skydd mot parasitsteklar. Puppan är gröngul eller brunaktig.
Arten är allmän i våra skärgårdar, men sällsynt i landets inre delar. - Den afbildade
Amphrisus (Ornithoptera Amphrisus, fig. 34, b) från Java har hvita strimmor på
fram-vingarnes svartbruna sammetsyta och lifligt guldfärgade, vid utkanten svartbrämade
bakvingar. Larvens och puppans utseende inhemtas bäst af figuren. Till samma slägte
hör en grupp af ytterst präktiga former, som förekomma på Moluckerna, Ke- och
Aru-öarna, Nya Guinea och norra delen af Nya Holland samt närgränsande öar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
