Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDDJUR. IXSEKTER. FJÄRILAR.
arten, 8. aplformis (fig. 36), som förvillande liknar en geting till färg, kroppsform
och storlek. Larven lefver i aspstaiumar.
Bastardsvärmarne (Zygana) närma sig i flera fall till spinnarne, men hafva
spolformiga antenner. Pramvingarne äro svartaktiga med stålblå eller grön glans
samt flere eller färre röda fläckar och streck; bakvingarne äro röda med smal
svartaktig kant. Larverna äro korta och tjocka, korthåriga, lefva på lägre växter och
spinna in sig i en hylsa, som liknar en upp och nedvänd båt. Sex fläckig a
bastard-svärmaren (Z. fdipendulce, fig. 42, b) är mycket allmän från Skåne till Dalelfven.
Framvingarne hafva 3 par röda fläckar. Larven är vanligen gul med svarta fläckar,
lefver af örter och håller sig nära marken, men kryper som fullväxt upp på något strå
eller en stjelk och fäster vid dess sida sin gula kokong. - Syntomis phegea (fig. 42, a)
räknas också hit, men finnes blott i södra och mellersta Europa.
Spinnare (Bombycidae)*. - Hit höra en mängd sins emellan ganska olika
fjärilar, som rätteligen bilda flere skilda familjer, hvilka här blifvit sammanslagna.
Spinnarne ega tjock, men ej lång kropp, breda vingar och hannarne vanligen
dubbel-kammade pannspröt. De äro medelstora eller ovanligt stora. Hannarne äro mindre.
Fig. 3f>. Getinglik glassvärmare (Sesia apiformis) jemte larv. pupphylsa och puppa.
rörligare och hafva en smärtare kropp. Honorna hafva en tjock, af ägg uppfyld
bakkropp och aflägsna sig ofta endast obetydligt från den plats, der de blifvit födda;
några sakna till och med vingar. Till följd af sin tröghet och ovighet lägga de också
äggen i högar intill hvar andra, hvaraf följer, att de talrika larverna hålla sig till
sammans och kunna göra stor skada, der de uppträda. Också höra till denna familj
en mängd af de skadligaste insekterna. Larverna spinna ofta vicl förpuppniugen
omkring sig en kokong. och häraf har hela familjen fått sitt namn.
Påfogelspinnarne (Saturniiäce) intaga samma plats bland spinnarne som
»riddarne» bland dagfjärilarne. De äro nemligen de största och vackraste bland
natt-fjärilarne och utmärkas alldeles såsom riddarne deraf att bakvingarnes inkant är
insvängd och har blott en inkantsribba. Hållhake saknas. Vingarne prydas af
genomskinliga, trekantiga eller månformiga fält eller af stora ögonfläckar. Larverna äro
nakna, men besatta med borstiga vårtor eller köttiga utväxter. De spinna alla en
stor silkeskokong, hvars silke i många fall visat sig användbart. - Störst af alla
fjärilar i anseende till vingytan är Atlasspinnaren (S. Atlas), som härstammar från
Ostindien och Kina. Framvingarne hafva skärformigt böjda spetsar, och afståndet
mellan vingspetsarne är så stort, som längden på en sida i denna bok. Bland arter.
* Wallengren, H. D. J., Skandinaviens Heterocerfjärilar. Andra delen. Spinnarne. 1869-86.
8:0. 443 pg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
