Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTFLYN.
75
tjock som en grof gåspenna, jordfargad, brun med inblandadt grått och utmärkt af
2 gulaktiga längdstrimmor samt 4 svarta punkter på hvarje kroppsring. Under
efter-sommareu och hösten förtär han nattetid ej blott öfver jorden befintliga delar, helst
spädare, af betor, kålslag, potates och säd m. m., utan gnager äfven sönder de
underjordiska delarne och af biter plantorna strax under jordytan, så att de plötsligen vissna
och dö. Arten är utbredd öfver hela Europa och en stor del af Asien samt finnes
äfven i Sydafrika (troligen införd) och i Nordamerika.
Ljung fi vet (A. porphyrea) synes på ljungen å fig. 1.
Vi kunna här ej underlåta att äfven omnämna det för sitt egendomliga
lefnadssätt märkvärdiga Hvitaxflyet (Hadena secalis L.). Ehuru denna fjäril är
allmän öfver allt och ehuru larvens lefnadssätt noggrant beskrefs af Linnés lärjungar
D. Höländer och C. Bjerkander, har man dock hittills ej varit säker på, att denna
fjäril varit orsaken till hvitaxen på råg. Konservator Lampa i Stockholm har
emellertid nyligen genom larvens uppfödande visat, att han verkligen tillhör ifrågavarande
Fig. 49. Rödt ordensband (Catocala nupta) med larv.
nattfjäril. Fjärilen, som mycket vexlar till sin färg, har vanligen brunaktiga
fram-vingar, som hafva njurfläcken hvit och bakkanten vanligen ljusare. Larven lefver
åtminstone såsom äldre inom öfversta bladslidan hos rågen och afbiter strået helt
nära öfversta leden. Axet jemte axskaftet vissnar naturligtvis häraf och sitter löst
inuti bladslidau. Utvändigt synes ej den minsta skada, hvadan man ingenting
märker, förr än axet börjar gulna. Finner larven ej föda vidare i det första strået.
kryper han ut, går uppför ett annat strå och kryper uppifrån ned i dess öfversta
bladslida, hvarest han å nyo börjar sitt förstörelsearbete. For att kunna rymmas i
den smala bladslidan är »hvitaxmasken» ovanligt smal och liten i förhållande till
fjärilens storlek; han är till färgen grön med 2 rödaktiga linier långs ryggen.
Slägtet Plusia är utbredt öfver alla verldsdelar och utmärker sig genom
metall-glänsande guld- eller silfverfärgade fläckar på framvingarne. Dessa vackra,
medelstora fjärilar hvila med nedböjda vingar, och många af dem flyga äfven om dagen.
Larverna äro vanligen smalare framåt ock sakna de 2 främsta paren bukfötter,
hvarför de krypa liksom mätarelarver. De lefva på örter och förfärdiga, ofta nog på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
