Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 LEDDJUR. INSEKTER. TVÅVINGAR.
TREDJE ORDNINGEN:
T VÄ vingar (IMptera)*.
Hufvudet hos tvåvingarna upptages till största delen af de stora ögonen, som
ofta äro vackert färgade, glänsande i grönt, blått och purpurrödt. Hos hannarne
stöta ögonen ofta till sammans på pannan. Mellan ögonen finnas på hjessan
vanligen 3 punktögon. Pannspröten äro antingen rätt långa och mångledade såsom hos
myggorna eller ock bildade af endast 3 leder, af hvilka den sista leden är störst och
bär ett borst på ryggsidan eller i spetsen, såsom hos de flesta flugor. Ansigtets nedre,
mellan Pannspröten och munnen belägna del (epistoma) är stundom mer eller mindre
förlängd till ett snyte, hvarigenom munspringan blir längre, och kan antingen vara
slät eller försedd med styfva hår, hvilka fått namn af mustascher. De hår eller
borst, som sitta vid nedra munranden, under ögonen, kallas deremot för kindskägg.
Hufvudet är mycket rörligt, i synnerhet kring sin axel, så att munöppningen kan
vändas uppåt.
Mundelarne äro ombildade till en sug- eller stick-apparat. Underläppen
bildar det fodral (rör eller ränna), hvaruti de andra delarne inneslutas; i spetsen är
underläppen försedd med två ofta köttiga flikar»
som bilda lapparne i spetsen af den vanliga
hus-flugans sugrör och äfven återfinnas hos myggan,
ehuru de der ej äro utbredda åt sidorna. Inuti
röret finnas åtminstone 4 borst eller nålar, som äro
de enda lemningarna af de öfriga mundelarne. Vid
basen af sugapparaten finnas två l-4-ledade palper.
Mellankroppens alla 3 leder äro med hvar
andra orörligt förenade. Bakom den egentliga
ryggen mellan vingarne synes en, vanligen tresidig och
kullrig bildning, den s. k. lillsköldeu (scutellum).
Vingarne, som nästan aldrig saknas, äro endast
två och lemna genom förgreningen af sina ribbor
vigtiga och lätta kännetecken för familjernas och
slag t enas begränsning. Angående ribbornas och
vingfaltens benämning hänvisa vi till fig. 60. Hos
flera familjer finnes bakom hvardera vingens inre
hörn ett enkelt eller dubbelt fjäll (squama) som
mer eller mindre fullständigt döljer
svangkolf-varne. Dessa äro för tvåvingarne egendomliga,
med luft fylda, mer eller mindre klubblika små
verktyg, hvilkas ändamål, enligt nyare
undersökningar, dels torde vara att sätta ljud verktygens »brumringar» i rörelse, dels att
tjenstgöra såsom något slags förnimmelseorgan (hörselorgan enligt Graber). Hos flugor
och myggor äro två eller alla mellankroppens andhål förvandlade till ljudverktyg,
* Zetterstedt, J. W., Diptera Scandinavise disposita et descripta. Tom. l-14. Lund.
1842-1860. 8:0.
Fig. 59. Slamfluga (Eristalis tenax).
D. Honan i naturlig storlek, skild från
hannen genom ögonen, som ej stöta till
hopa på hjessan, der man ser tre
stycken punktögon. - A. Ett pannspröt,
3-ledadt, ändleden stor, nedtill försedd
med ett naket ryggborst. - B.
Hufvudet med långsträckt ansigte, på
hvilket man nedtill ser ett litet utsprång.
- C. Sugsnahel med köttig, långt
utdragen underläpp, som på öfra sidan
är urhålkad, på undra kullrig,
hornartad, slutande med två håriga
sug-läppar. b. öfverläppen, c. tungan, ett
oparigt stickredskap, fäst vid
öfverläppen, d. käkpalperna, e. maxillerna
eller underkäkarne (sylformiga borst).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
