Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKALBAGGAR. 103
tade honorna borra sig in i huden på menniskor och varmblodiga djur, företrädesvis
under naglarne och på andra ställen af fötterna. Då honan borrar sig in, sågar hon
hål med öfverkäkarne, utspärrar dem då och då för att utvidga öppningen, sticker
med den syllika öfverläppen, så att blod strömmar ut, och tränger sedan in med sin
kilformiga främre ände; efter Y4 timme har djuret, om det fått arbeta i rö, hunnit
borra sig in med hela kroppen. På grund af den starka äggutveckliugeu (minst 200
.ägg, af en storlek föga mindre än halfva den obefruktade insektens) uppsvälla
sedermera bakkroppens andra och tredje ringar till ett klot af en ärtas storlek, under det
att de öfriga delarne förblifva oförändrade. Äggen utvecklas icke, såsom man förr
påstått, i värdens kropp, utan efter hand som de mogna, utdrifvas de och falla ned
på marken. Efter äggläggningen förtorkar moderdjuret och affaller tillika med
återstoden af äggen såsom dödt eller döende. Utvecklingen försiggår sedermera såsom
hos den vanliga loppan. Om parasiten ej uttages, sedan han borrat sig in, bildar
sig var kring honom. Vidtages ingen åtgärd, infinna sig gerna flera sandloppor på
samma ställe, och då kan lätt kallbrand inträffa, som nödgar till amputation eller
medför döden. Sorgligt nog har detta lilla plågoris på sista tiden från Brasilien
förts öfver till Afrika och der spridt sig. Ar 1872 var man nog oförsigtig att vid
Ambriz i Sydafrika på land och ej i hafvet urlasta sanden ur ett fartyg från Brasilien.
Tre år derefter hade sandloppan spridt sig norr ut till Congo och söder ut öfver hela
Benguela. Numera har det lilla djuret hunnit långt uppför Congo in i hjertat af Afrika.
FEMTE ORDNINGEN:
(Coleoptera).
Enär skal vingarne ej tjenstgöra såsom flygorgan, utan endast skydda de bakre
vingarne samt bakkroppens ryggsida, är mellankroppens andra led hos skalbaggarne
föga utvecklad, hvaremot mellankroppens tredje led är stor och starkt byggd för att
innesluta de starka muskler, som tillhöra flygvin garne och bakbenen. Första
mellankroppsringen är äfven väl utbildad och alltid fritt rörlig mot den andra. I
sammanhang härmed finnes ofta en apparat af små åsar och lister, som vid framryggens
rörelser åstadkomma ett gnisslande ljud. Benen äro stundom ombildade till simfötter,
då de äro plattade och hårkantade såsom bakbenen hos dykarne, till graf f ött er, då
{främre) skenbenen äro breda och tandade såsom hos tordyfveln, eller till hoppfötter,
sorn utmärka sig genom baklårens starka uppsvallning (jordlopporna). Pannspröten äro
vanligen 10 - Il-ledade, men lederna vexla till formen i oändlighet, hvarigenom en
mängd olika slag af pannspröt kunna urskiljas.
Larverna, som antingen äro rofdjur eller lefva af växtämnen, liafva oftast tre
par ledade bröstfötter, med hvilkas tillhjelp de ofta nog lifligt springa omkring,
släpande efter sig den alltid fotlösa bakkroppen. Pannspröt och punktögon äro väl
utvecklade hos sådana, som lefva i det fria. Andra, som vistas i jorden eller inuti
växtdelar, sakna ögon och äro hvita till färgen. Några (t. ex. vivlarnes) sakna äfven
bröstfötter. Förvandlingen är fullständig; ja, hos några förekommer till och med två
slags larvformer och en dubbel förvandling (se nedan majbaggen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
