Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif / 125 (1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

PRAKTBAGGAR. KNÄPPARE.


insektsamlingarna finnas ungefär 3000 arter knäppare. De förekomma i alla
verldsdelar och vexla föga till yttre kroppsform.

I Amerikas varmare delar finnas omkring ett hundra arter s. k. »Eldflugor»
(rättare Eldknäppare), tillhörande slägtet Pyrophorus. De äro till färgen bruna med två ljusa, ofta vaxgula fläckar vid
sidorna af halsskölden. Dessa
utstråla ett underbart ljus och tjena
att liksom två lyktor vägleda djuret
vid dess nattliga färder. Mest
bekant är den här afbildade Cucujo
(Pyrophorus noctilucus, fig. 103, a),
som förekommer på alla Vestindiens
öar, men i synnerhet i Cubas
sockerplanteringar, der larven, som lefver
i sockerrörets merg, ofta gör skada.
Om dagen sofva eldknäpparne
och lysa blott undantagsvis med ett
då gulgrönt sken; så snart mörkret
inträder, börja de deremot att flyga
och tyckas leka, liksom flugorna en varm sommardag. Så länge de flyga, lysa de
alltid, men deras flygt varar ej länge åt gången, ehuru den med afbrott kan fortgå
några timmar. Efter en sådan häftig rörelse slocknar stundom deras ljus plötsligt,
liksom om deras nervkraft vore uttömd och behöfde hvila. För öfrigt synes tydligt
framgå, att ljusutvecklingen beror af djurets vilja. Sätter man en af dessa insekter
mycket nära intill papperet, kan man beqvämt läsa ganska fint tryck. Man påstår



Fig. 104. Liten lysmask (Lampyris splendidula). a. hanne från rygg- och buksidan, b. hona,
c. larver. Stor lysmask (L. noctiluca). d. hanne, e. hona, f. larv. (Blott a, b och d förstorade.)

också att fattigt folk pläga instänga några stycken i en med små hål försedd
flask-kurbits och sålunda skaffa sig en vacker och billig lampa. Damerna på Cuba sy in
dem i fint tyll och begagna dem sedan såsom präktiga smycken på kläderna och i
håret. I fångenskap matas de med skifvor af sockerrör och sirap, men måste badas
ett par gånger dagligen, om de skola må väl och lysa klart.

Randiga sädesknäpparen (Agriotes segetis eller lineatus, fig. 103, b) är en af våra vanligaste arter. Dess larv, som är gul, skadar ofta nysådda sädesfält, derigenom att han afgnager de fina rötterna. Larven växer mycket långsamt och behöfver sannolikt 4 år, innan han blir färdig att förpuppa sig. Puppan hvilar blott några veckor i jorden.


Fig. 103. a. Cucujo (Pyrophorus noctilucus). Nat. st.
b. Randig sädesknäppare (Agriotes segetis) med larv. Förstorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>